Susanna ar showbonden med hela Sverige

Hannes och Susanna träffades i Bonde söker fru 2018.

Susanna är showbonden med hela Sverige

Det är en solig, varm dag när jag styr kosan mot Susanna ”Showbonden” Karlssons hem strax utanför Valdemarsvik. Jag får ett varmt välkommande av Susanna och hennes hund. Vi slår oss ned i lä på altanen och jag blir serverad hemlagad blåbärspaj och kaffe.


För många blev Susanna ett bekant ansikte i och med hennes medverkan i Bonde söker fru på TV4 2018.


Hur är det egentligen när kameran släckts och att vara med i ett av de största nöjesprogrammen i TV?

- Det var det roligaste och största jag gjort utbrister Susanna. Det hade jag tyckt även om jag inte funnit kärleken, men det hade jag lyckan att göra.
Jag hade inga höga förväntningar och trodde inte att jag skulle hitta kärleken där och då, utan tänkte mest spontant då jag fick frågan, åh TV – kul!

Att vara framför kameran skiljer sig rätt mycket mot vad man som tittare får se på TV och inspelningen är inte lika lång som man kan tro.
Det ser ungefär ut som så att castingen med urval av bönderna som söker till programmet sker i januari-februari. I maj får man en hög brev där samtliga lästs igenom av produktionen för att sålla ut eventuella oegentligheter.

Jag fick en del kreativa brev, en hade skickat med en påse blomsterfröer då han inte kunde skicka blommor, en annan hade svarvat ett trähjärta och några brev var på flera A4-sidor…

Sedan fortgår inspelningen under juni då man träffar de tio brevskrivarna som man beslutat sig för att träffa.
Det är en stor produktion med fyra bönder, vardera med tio kandidater ett gediget filmteam med 70 personer om fyra kamerateam, personal för ljud- och ljus, drönarfilmare m.m.

Vi sågs på Sundbyholmslott där bönderna fick bo på en del av slottet och brevskrivarna på en annan. Det är strängt förbjudet att ses och prata med brevskrivarna då kameran inte är på. För att förhindra detta hade vi till och med vakter, både bland oss bönder (för att undvika kärlek bönderna emellan och hos brevskrivarna så att alla höll sig i skinnet (de kunde ju också förälska sig i varandra).
Sen sker inspelningen under en veckas tid på respektive bondes gård och då kvarstår blott fyra kandidater. Det är med andra ord ingen lång betänketid man får på sig att välja ut sin partner. Till slut hade jag två som jag kände mer för som jag tvingades välja mellan


Hur gjorde du det urvalet?

- Det var inte det lättaste. Jag fick lägga mitt hjärta lite åt sidan och förutom det känslomässiga bandet se till om kandidaterna skulle passa in att flytta in på gården, trivas och fungera på en bondgård. Mitt val föll på Hannes och det har jag inte ångrat.

Sedan fortsätter inspelningen och under juli åker man (förhoppningsvis) på en resa tillsammans med den tilltänkta partnern. Därefter sker en uppföljning med inspelning i augusti/september.
Även i år har, pandemin till trots, en ny säsong spelats in. Jag har även inbjudits till att vara med på programmets 15-årsjubileum som spelas in i september.

Hannes och Susanna.

Berätta lite om Hannes och hur ert liv ser ut:

- Vi fungerar väldigt bra tillsammans. Hannes kommer från Vetlanda/Korsberga, även känd för många som ”Ronny och Ragge staden”.
Vi delar bland annat intresset för teater och show. När han sökte till Bonde söker fru så hade han turnerat med
en Ronny och Ragge- show under 1½-års tid.
Han är utbildad snickare och hade redan innan TV-programmet sökt sig till Östergötland då han köpt hus i Åtvidaberg. Så han hade redan vänner i närområdet och kunde dialekten. Sen var det ett plus att han även arbetat som scensnickare vilket vi saknat i Valdemarsvik.
Nu i september skulle vårt efterlängtade bröllop stå men det blir av förklarliga skäl uppskjutet.


Hur ser era planer ut för bröllopet?

- Det blir ett lokalt bröllop, nästa år, i Tryserum kyrka som ligger precis vid min första skola. Vi är inte superreligiösa men kyrkan ligger mig varmt om hjärtat. Den efterföljande festen blir i Långrådna bygdegård med potatis odlade av mina föräldrar och eget skjutet vilt.


Så du är jägare?

Ja, jag blev klar med min jägarexamen nu i somras. Hannes har varit jägare sedan 2019.
Vi har egen jaktmark och jagar övervägande vildsvin men även rådjur, dovhjort och älg.


Är det inte svårt att jaga de snabba vildsvinen?

- Vi har jaktkameror ute som dokumenterar rörelse.
Så ibland får vi dem på bild, ibland är det en hemtjänstbil som ska till farmor och ibland fastnar mamma på bild då hon klipper gräset, skrattar Susanna.
Vildsvinen ser dåligt, men har mycket bra luktsinne så det gäller att vinden ligger åt rätt håll om vi ska få jaktlycka.


Berätta mer om ditt teaterintresse?

- Redan som 16 åring flyttade jag hemifrån, då jag började på teaterlinjen på gymnasiet här i Vika. Men tyvärr lades linjen ned och flyttade till Norrköping så jag flyttade med den. Läraren som jag haft i Valdemarsvik fick inte nytt jobb i Norrköping men spelade teater på Arbis. De behövde skådespelare och jag medverkade på Arbis i samtliga deras produktioner från 2007-2011.
Det var en härlig blandning mellan varieté, ”Me and my girl” där musikalstjärnan Bruno Mitsogiannis debuterade, julshower och ”Teaterbåten/Showboat”.

Den sistnämnda är världens äldsta musikal. Den utspelar sig i Amerika under tiden för slaveriet. Med slavar på bomullsfält och de vita som har det gott ställt som åker teaterbåt. Då man såklart inte målar vithyade svarta, så blev det ett spännande och givande migrationsprojekt där vi tog in många som var nyinflyttade till Sverige.
Med i uppsättningen var också meriterade skådespelare från Östgötateatern och min showpartner Daniel Mitsogiannis.

Efter en turné med ”Teaterbåten/Showboat” började jag studera igen. Denna gång vid Dansfolkhögskolan vid Lunnevad under ett års tid. Vi hade väldigt bra sammanhållning i klassen och när kursen var slut började i stort sett hela gänget studera hiphopdans i två år på Stockholms danscenter. Det gjorde även jag, trots att jag egentligen hatar hiphop… Därefter tog mig den goda sammanhållningen vidare med klassen till New York och Broadway dance center där jag blev kvar under ett års tid.

Kanske hade jag stannat kvar där än om det inte varit för en kärlek som jag fann där. Den var tyvärr en destruktiv sådan och det slutade med att jag flyttade hem till mitt barndomshem här på gården igen.
För att förkovra mig om lantbruket så gick jag en distansutbildning på Vreta utbildningscentrum.


Men du fortsatte som tidigare sagt att stå på scenen även efter din lantbruksutbildning?

- Oh, ja. I år sa jag faktiskt ifrån för att få lite mer tid över till gården. Då flera av uppsättningarna jag medverkat i spelats i Norrköping så tar det mycket tid med repetitioner och resor. Det visade sig vara ett bra val i och med pandemin.
Tidigare år har jag bland annat varit med i flera produktioner av WAOW Production som drivs av mina bästa vänner Marcus och Clara Fyrberg.
Ett par uppträdanden har jag ändå klämt in i sommar på hemmaplan under en dag, då jag var med i livesända
sommaravslutning med Viktor Lenper och ett studentuppträdande vid Gamleby gymnasium där jag bland annat framförde låten ”Kosläpp i hagen” som jag fått tillskriven av Marcus Fyrberg.

Det har även blivit en del tid på scenen tillsammans med Hannes. 2019 satte vi ihop en egen show ”Bondesagan”. Den spelades i Valdemarsvik för tre fullsatta Folkets Hus.
Vi tog ut den på en turné till Hannes hemstad Korsberga och till Bråttom sluss. Showen var en kortversion av ”Bonde söker fru”. Jag stod för manus och WOAW Production för producerandet.

Hannes och Susanna på scenen.

Djur ligger Susanna varmt om hjärtat

Kändisskapet och showandet har även gett dig en ansenlig följarskara på Instagram. Hur är livet som influenser?

- Jo, jag har 34 800 följare på Instagram där de får följa mig, mitt liv med Hannes, arbete och fritid.
För att handskas med samarbeten startade jag upp ett eget företag för detta. Jag får många förfrågningar om betalda samarbeten från alla möjliga företag. Men jag tackar ofta nej och snittar kanske ett samarbete per månad (de som arbetar heltid som influencer snittar ca ett samarbete i veckan). Samarbetena måste stämma överens med mitt liv och flöde. Festkläder och ögonfransar är exempel på samarbeten som jag tackat nej till. Arbetskläder däremot, det är mer min melodi!


Har dina föräldrar uttryckt önskemål om att du skulle ta över gården i framtiden?

- Nej, mina föräldrar har alltid velat att både jag och min syster ska få gå den yrkesväg vi vill i livet och har aldrig tjatat på oss att ta över gården. Men jag har alltid älskat gården och djuren. Vi har precis påbörjat ett generationsskifte för att jag ska ta över inom fem till tio år så det är ingen brådska.


Var det dina föräldrar som köpte gården?

- Nej, den har funnits i släktens ägo sedan min farfars fars tid. Dessförinnan ägdes den av Fogelviks gård men sågs av ägarna bara som en löt (del av en mindre gård/bit mark). När farfars far köpte gården döpte han gården till dess nuvarande namn ”Stjärnebergs Gård”.


Vad är gårdens inriktning?

- Det är i huvudsak kor. Vi har 65 mjölkkor och allt som allt 120-130 kreatur, så det handlar mycket om utfodring och mjölkning. Tekniken har förenklat vår vardag med upprullare av ensilage och mjölkrobot som sköter det mesta. Vi säljer mjölken till Arla, ca 3000 liter som de hämtar varannan dag.
Vi föder upp kalvar själva här på gården och vi kommer inom kort att gå över till att själva inseminera kvigorna.
Vilket kommer att spara både tid och pengar. 
Vi arbetar hela tiden för kornas bästa och så länge de mår bra så mår vi bra.
Utöver kreaturen så har vi mark om 400 hektar, varav ca 200 är skog. Resterande består av bete och mark där vi främst odlar gräs samt spannmål. I år hade vi en bra skörd med en fördubbling mot 2019.


Arbetar Hannes mycket på gården?
- Om vi behöver hjälp är han inte sen på att hugga i, men hans huvudsyssla är som sagt snickare, i sitt företag ”Showsnickaren”. Det tog inte lång tid efter hans flytt hit innan hans kalender var fulltecknad. Just nu arbetar han med att bygga ett hus inte långt härifrån. 
Han har även startat upp sågverket här på gården som legat nere i många år. Bra för både hans verksamhet men även för vår.


Daniel Serander
Text

Foto Privat