Sune Johansson summerar 20 års
filmande i utställning på Stinsen

Sune är för många känd som filmare.
- Det många som kommer fram och tycker det är roligt att jag filmar. Om jag inte har kameran med mig så frågar de var jag har den.

Under hela februari pågår Sunefilms jubileumsutställning på Söderköpings stadsbibliotek Stinsen. Sunes intresse för foto och film började tidigt och han köpte sin första filmkamera 1962.
- 40 år senare, 2002 flammade intresset upp på nytt och jag köpte min första digitala filmkamera. Därefter
gick jag ut på stan och började min dokumentation och fascinerades över hur bra kvalitén var jämfört med tidigare utrustning.
När jag skaffade ett stativ till kameran började människor komma fram till mig och frågade om jag inte kunde spela in en film och ordna med offentlig visning. 
Det resulterade i ”Medeltidsåret 2003” som hade premiär året därpå.

Filmen visades totalt 16 gånger i Vintervadskyrkan och Salong Ramunder.
På den första visningen deltog Marianne Wik som kom fram till mig efter filmen. Hon arbetade vid tillfället som författare och lärare och hade länge velat skriva om människor. Det resulterade i att vi började spela in filmer tillsammans. Jag stod bakom kameran och Marianne intervjuade.
Första visningen av ”Så som i Söderköping” innehöll intervjuer med fyra Söderköpingsbor. Visningen hölls återigen i Vintervadskyrkan som har plats för 100 besökare. Vi stod där och funderade på om det skulle komma några. Besökarna började strömma till och till slut var problemet snarare det omvända – hur alla skulle få plats?
Det slutade med att vi fick hålla en extra visning lite senare samma kväll.

Sedan dess har det blivit många filmvisningar för olika föreningar och i olika sammanhang.
Efter premiärvisningen fortsatte mitt och Mariannes samarbete och totalt spelade vi in ca 25 filmer. Det är personer med anknytning till Söderköping, S:t Anna och Vikbolandet som intervjuats.
Utöver filmerna tillsammans med Marianne kan nämnas ett samarbete med Kjell Jonasson ”En vykortsvandring i Söderköping”, ”Botte i Gnedby” tillsammans med Kristina Appelgren och dokumentation av ett antal teaterföreställningar med Teater Sythercopie.
Ett par jubileumsdokumentationer har det också blivit, bland annat S:t Ragnhilds hembygdsförenings 100-årsjubileum som också slutade med en separat film med Söderköpingsgruppen Small Town Singers.
Till slut kan nämnas förtroendet att föreviga ett tiotal vigslar.
- Runt 2015 fick Marianne annat som tog upp hennes tid och sedan dess har jag lagt om till att dokumentera intressanta miljöer, händelser, resor och naturen.
Jag trodde aldrig att det skulle bli så många filmer.

Sune syns ofta med kameran på gator och torg.

Har du någon speciell händelse från ditt filmande som du vill berätta om?

- Det har förstås varit många upplevelser. En rolig anekdot var när jag skulle filma Bört Pettersson till filmen ”Bört i charken”. Han var mycket fiskeintresserad vilket jag ville fånga på filmen. På väg till båten berättar han att ”när jag senast vittjade näten fick jag inte upp mer än en abborre”.
Det var inte mycket tänkte jag, jag ville ju dokumentera när han fått en stor fångst. Men jag behövde inte oroa mig. Den gången blev det ca 25 kg strömming, 15 abborrar, 12 gösar, 2 gäddor och en lake – en klart godkänd fångst.

Vad kan besökarna förvänta sig av utställningen?
- Jag har tillverkat tre montrar där man kan ta del av filmmaterialet på sex skärmar. Det blir också stillbilder med ett citat ur några filmer och information om hur allt började och om den tekniska utvecklingen och utrustningen.

Montrarna kommer ha olika teman, nämligen:
Söderköping under 20 år. En salig blandning klipp från bland annat – Gästabud, Musik på gator och torg, DC3:an som slussade, stridsbåt 90 som körde upp på kanalbanken under en uppvisning, handlarnas lotteri där man kunde vinna en bil och där ”Bosse bildoktorn” drog vinnaren, isskulptering på Hagatorget när föreningar och politiska partier tävlade.
Allt mellan himmel och jord – smalfilmsvisning.
Reseskildringar – bland annat från en resa till Lofoten i Norge.
Korta avsnitt ur mina, Mariannes med flera filmer.
Det kommer att vara mycket film så att man med fördel kan gå på utställningen flera gånger för att ta del av
allt.
I anslutning till utställningen kommer jag hålla filmvisningar med äldre filmer vi gjort. Filmerna börjar få ett värde p.g.a. deras ålder och många visar intresse för personskildringarna.

Vad är roligast – att filma eller redigera?
- Jag trivs bäst med att filma. Jag kan hålla på i timmar och det är totalt avkopplande. Under tiden känner jag inget sötsug, skrattar Sune.
Men mycket av arbetet består av redigering och det är ju ett hantverk i sig.

Har du prisats för dina kulturinsatser?
- 2009 fick jag motta Söderköpings kulturpris och samma år Östergötlands landstings honnörsstipendium.

Hur ser du på den tekniska utvecklingen?
- Det har hänt mycket under de här åren. Utvecklingen har gått fort och stått mig dyrt. Tydligast är det förstås att se på kvalitén på filmerna som nu är i 4K jämfört med en DVD-film som är på 720 p, för att inte tala om VHS.
Utvecklingen kräver också mer lagringsutrymme. Som tur har även hårddiskarnas utrymme vuxit från 250 MB till 5 TB (5,242,880 MB, reds anm.).
Det har blivit en del investeringar bland annat en mast på 7,3 meter. Jag har inte någon drönare än, men det skulle vara intressant då det blir lite andra perspektiv. 
Vi får se vad som händer i framtiden.

Text och foto: Daniel Serander