Inför valet 2026 - Läsarnas frågor om föreningslivet

Söderköpings-Posten (SP) fortsätter att ställa läsarnas frågor till våra lokala politiker och tjänstepersoner. Den
här gången handlar frågorna om föreningslivet. Landsbygdspartiet Oberoende (LPo) i Valdemarsvik har tackat nej till att svara på frågorna då de inte kommer att gå till val 2026. Eventuella svar som inkommit efter pressläggning redovisas på soderkopingsposten.se. Alla partier har fått möjlighet att svara och svaren återges utan påverkan från redaktionen.  

Nedan kan ni ta del av politikernas och tjänstemännens svar. 

Klicka på kommunnamnet för att läsa dina lokala politikers och tjänstemäns svar: 

Söderköping

1. Hur vill ni utveckla det lokala föreningslivet med hänsyn till tillgången på lokaler som finns?
2. Hur realistisk är tanken på nybyggnationen/ bildande av ett kulturhus?

Svar i bokstavsordning.

1. Vi tror på ett starkt demokratiskt samhälle som vi bygger tillsammans. För det behövs ett stärkt samarbete med civilsamhället, föreningslivet och lokala engagemang såsom hembygdsföreningar. När det samarbetet fungerar får vi ett effektivt utnyttjande av befintliga lokaler och en bra långsiktig planering av lokalbehoven, samt utrymme till ökad satsning på framför allt barn och ungdomars fritidsintressen.

2. Söderköpings rika kulturliv i form av Kulturskolan, olika föreläsningsserier, scenkonst, samt övriga kulturaktörer behöver ha tillgång till ändamålsenliga lokaler.

Även här tror vi på att kommunen ska vara katalysator för att stödja olika engagemang som engagerar föreningslivet och olika privata initiativ. Efter en uppdatering av tidigare gjorda behovsanalyser behöver vi nu fatta beslut som ger långsiktiga förutsättningar för att vårt rika kulturliv ska fortsätta att utvecklas. Vi tror att en upprustning av Brunnslasarettet samt en renovering av salong Ramunder kan ge kulturlivet nya möjligheter. 

Centerpartiet i Söderköping

1. Söderköping har ett starkt och varierat föreningsliv med över hundra aktiva föreningar inom exempelvis kultur, idrott och hembygd – en styrka som KD vill värna. Kommunen ger ekonomiskt stöd till lokaler, drift och arrangemang, något som inte är självklart men som vi valt att prioritera. Stödet ska fördelas rättvist, men verksamheter som stärker möjligheterna för barn och unga vill vi uppmuntra särskilt. Nästan en tredjedel av föreningarna är idrottsföreningar, och tillgången till lokaler är avgörande. En ny hall vid Albogaskolan ökar tillgängliga halltider. Det finns goda exempel på att samutnyttja befintliga lokaler och vi ser stor potential att använda resurserna ännu effektivare. Ett exempel är tillgängliga halltider utanför centralorten. En femtedel av våra föreningar är hembygdsföreningar och vårt mål är goda förutsättningar i hela kommunen. Kommunen kan också spela en viktig roll i att skapa möjligheter genom samarbete med privata fastighetsägare och företag.

2. Kultur är en grundläggande del av samhällsutvecklingen och KD vill att barn och unga möter kultur tidigt, bland annat genom satsningar på Kulturskolan. Det civila samhällets kulturella engagemang är en viktig bas och stabila förutsättningar behövs för att fritids- och kulturverksamhet ska fungera långsiktigt. Lokaler som kombinerar bibliotek, scener, utställningar och mötesplatser ligger i linje med vår syn på kulturens bredd. En fjärdedel av kommunens föreningar är kulturföreningar och KD välkomnar initiativet till ett nytt kulturhus i Söderköping, det är viktigt med lokalt engagemang. Förslaget att använda befintliga lediga lokaler stämmer bra med våra värderingar. Eventuella byggnationer måste planeras noggrant och inte finansieras av kommunen ensam – samfinansiering med föreningar, företag och donatorer är viktigt för både stabilitet och delaktighet. Samtidigt finns andra prioriterade behov, som en simhall, och helheten måste vägas in i alla beslut.

Johanna Englund, ordförande
Anders Eksmo, gruppledare
KD Söderköping

1. Alla fritidsaktiviteter kräver inte stora hallar. Samverka med tex församlingshem och bygdegårdar. Inte minst på landsbygden. För att råda brist på hallar finns möjlighet att bygga till Vikingen och bygga upp Bergahallen igen. Kortsiktigt öppna upp Gamla brandstationen då det lär dröja ett antal år innan rivning och nybyggnation blir aktuellt.

Ett aktivt föreningsliv främjar folkhälsan för oss alla. Nu kommer uppgifter om att Söderköpings barn och unga har minskat deltagande. Fritidskortet för barn 8-16 år är en bra möjlighet. Man kan få bidrag på 500-2000kr per barn. 

Från kommunens sida är det viktigt att vi höjer föreningsbidragen. I jämförelse med andra kommuner ligger vi lågt.

Även samverkan med regionen är viktigt. I år kan tex hembygdsföreningarna få dela på drygt en miljon i regionalt stöd.

2. Vi anser att nu måste Brunnslasarettet räddas. Den fastigheten kan mycket väl inrymma kulturlokaler. Men även här gäller det att samverka med andra aktörer där kulturprogram kan anordnas.

Inga-Lill Östlund,  Ordf Liberalerna i Söderköping
Patrik Wåtz,  Gruppledare Liberalerna i Söderköping

1. Utvecklingen av föreningslivet måste utgå från ett bättre och mer flexibelt nyttjande av de lokaler som redan finns. Skolor, idrottshallar, bibliotek och samlingslokaler används ofta ojämnt, och genom samordning, flexiblare bokningssystem och längre öppettider kan fler verksamheter rymmas utan stora nyinvesteringar. Samverkan mellan föreningar bör uppmuntras, både för att stärka gemenskapen och för att använda resurser mer effektivt. Börja med att förverkliga det nyantagna Kultur och fritidsprogrammet som antogs på KF nu i februari. Bjuda in och hör hur kan externa aktörer bidra?

Samtidigt behöver kommunen ta en mer aktiv roll som möjliggörare. Genom tydliga projektidéer med fokus på innehåll, målgrupper och samhällsnytta kan vi attrahera näringsliv, privata aktörer och externa finansiärer. Näringslivet kan bidra genom partnerskap, sponsring, kompetens eller tillgång till lokaler, medan privata fastighetsägare kan vara viktiga samarbetspartners för tillfälliga eller långsiktiga lösningar.

2. Ett kulturhus bör ses som en långsiktig ambition, inte som en förutsättning för att utveckla kultur- och föreningslivet här och nu. I ett läge där ekonomin är begränsad är det mer realistiskt att arbeta stegvis: genom samlokalisering, tillfälliga lokaler, pop-up-verksamheter och ombyggnation av befintliga fastigheter. Det gör det också möjligt att testa verksamheter i liten skala och bygga upp ett faktiskt behov över tid.

Externa finansiärer som Allmänna arvsfonden och regionala kulturmedel kan spela en viktig roll, särskilt för projekt som riktar sig till barn, unga och social inkludering. Här är kommunens uppgift att stötta föreningar med samordning, projektledning och lokaler – inte att styra innehållet. Innehållet måste komma före byggnaden. När verksamhet, samverkan och efterfrågan finns på plats ökar också möjligheten att på sikt realisera ett mer permanent kulturhus.

Lillmarie Jonsson
Miljöpartiet Söderköping

1. Söderköping har ett engagerat föreningsliv med över 100 registrerade föreningar som spelar en central roll i kommunens sociala, kulturella och demokratiska utveckling. Moderaterna ser föreningarna som en grundpelare i ett levande samhälle och anser att kommunen inte bör bygga eller driva lokaler för varje behov. Föreningar växer genom eget ansvar, medan kommunen ska skapa stabila och långsiktiga villkor.

Bidragen till ungdoms-, kultur- och fritidsverksamhet ska behållas på minst nuvarande nivå, medan stöden till de politiska partierna minskas. Kommunen ska också aktivt stödja föreningar i att söka extern finansiering och nya samarbeten.

2. Ett kulturhus kan vara en bra idé, som kräver ett tydligt långsiktigt engagemang från civilsamhället och en realistisk finansiering. Utan en aktör som är beredd att ta ansvar för verksamheten torde idén vara svår att genomföra. M anser därför att frågan i första hand måste drivas av föreningslivet.

Moderaterna i Söderköping

1. Föreningslivet är en viktig del av kommunens identitet och många kommuninvånares vardag. Vi vill ha en kommun som inte bara ska vara en plats att bo på, utan också en plats att leva på – då måste föreningslivet få bra förutsättningar och dessutom måste fler av våra innevånare har råd och möjlighet att kunna delta.

Många föreningar önskar sig bättre förutsättningar både ekonomiskt och i form av lokaler. Kommunen har gått igenom en period där det har varit viktigt att få ordning på att resurserna används på bästa sätt. Samtidigt pågår fortfarande väldigt mycket bra verksamhet att vara stolt och glad för.

Genom de åtgärder som har gjorts de senaste åren finns möjlighet att framöver öka ambitionen för både lokaler och ekonomiska stöd, då är det viktigt att vi har regelverk och system för det på plats. Vi vill göra en översyn av bidragen till föreningslivet för att ge föreningarna bra och långsiktiga förutsättningar. En ny multihall som byggs vid den nya skolan vill vi fortsatt prioritera.

2. Kommunen har ett omfattande behov av underhåll och åtgärder på befintliga lokaler, samt behov av nya skolbyggnader och äldreboende. I det läget är nybyggnation av ett kulturhus inte prioriterat. 

Det finns dock många lokaler som föreningar och kommunen har som redan i dag använts för kulturändamål. En del av dessa kan användas mer än vad de gör idag genom att synliggöra och matcha med rätt verksamhet, samt i vissa fall göra mindre förändringar så att lokalen kan utnyttjas på andra sätt. Exempelvis är många av skolornas lokaler tomma på kvällar och helger, och många av föreningarnas lokaler är tillgängliga dagtid.

Vi vill inventera befintliga lokaler och vilka behov föreningarna har för att se hur det befintliga lokalbeståndet kan användas på ett bättre sätt. Detta är också en del av den förstudie av kulturhus som kommunstyrelsen redan beslutat om. Den nya multihallen ska utrustas med läktare vilket medför ytterligare möjligheter till större kulturevenemang både där och i Vikingen.

Mattias Geving, kommunalråd
Socialdemokraterna

1. Föreningslivet är ett kitt för samhällsgemenskapen och ett bränsle för inte minst landsbygden där den offentliga servicen annars lyser med sin frånvaro. Sverigedemokraterna vill se ett robust, långsiktigt och generöst stöd till föreningarna i kommunen. Det handlar dels om ett ekonomiskt stöd, men lika viktigt är kommunens attityd och service i förhållande till föreningslivet. Kommunala lokaler som inte är fullt nyttjade kan samnyttjas med föreningar för gemensam användning där så är lämpligt. Utöver ridklubben, föreslår vi någon form av motorgård för motorintresserade unga, samt samordning om fler helgaktiviteter för barnfamiljer. Hembygdsföreningarna är viktiga för både vården av vårt kulturarv och som samlingsplatser för bygdens folk. I den mån kommunen kan stödja föreningarna med fastighetsunderhåll och biträde i kontakt mot nationell och regional nivå ska man också vara framåt i det.

2. För en kulturstad med rik historia och många berättelser är det inte alls orealistiskt. Här finns potential att utveckla musikverksamheten, scenkonsten och bild och form. Kulturskolan är en viktig grundbult för barn och unga, men fler arenor behövs för att både locka och utveckla kulturlivet i Söderköping. Beroende på om det är tal om nybyggnation eller omvandling av befintlig fastighet till kulturhus, så reser det naturligtvis olika krav och behov. Kommunens egen ekonomi är begränsad, så önskvärt vore att identifiera ett partnerskap mellan det offentliga, privat finansiering och föreningslivet. Vi deltar gärna i en sådan dialog.

Aron Emilsson
Sverigedemokraterna Söderköping

1. Fler aktiva föreningar kräver smartare och mer tillgängliga lokaler

Det viktigaste är att kommunen lyssnar på föreningarnas behov och hittar lösningar tillsammans.

Ombyggnationen av Brobyskolan till tillgänglighetsanpassade lokaler kan skapa nya möjligheter, i kombination med kvälls‑, helg‑ och sommaröppet i andra lokaler.

Vi vill inte bygga en ny multihall i motionsområdet i Alboga — det området bör utvecklas för friluftsliv. Prioritera i stället området runt Vikingen där infrastrukturen redan finns och närheten till andra hallar underlättar samordning. Paddelhallen kan lösa flera behov och bör utredas ordentligt, något dagens ansvariga hittills tackat nej till. På Ramunder behövs en ny byggnad för slöjd och bild; rätt utformad kan den också användas av föreningar.

Kommunen ska vara möjliggörare, tex skapa återkommande samverkansforum, erbjuda stöd i bidragsansökningar och aktivt samverka med lokala fastighetsägare. Långa hyres‑ och arrendeavtal ger trygghet så föreningar kan söka bidrag och göra egna investeringar. Vid varje ombyggnation och nybyggnation måste fler röster höras för att fånga behov och hitta flexibla och hållbara lösningar.

2. Dags att ta vara på Söderköpings kreativa kraft

Vi har haft ett möte på temat kulturhus och engagemanget var stort. En intressant idé som kom upp var att tänka mer flexibelt än en enda plats. Förutom initiativ från privata aktörer finns redan flera kommunala platser som kan vara del av ett kreativt stråk som kan ge Söderköping ett levande centrum. Salong Ramunder kan renoveras och bli en bättre scen. Ett nytt hus för kreativa ämnen på Ramunderområdet kan stärka både skola och kulturliv. Stinsen är en stor tillgång som kan fortsätta utvecklas till invånarnas vardagsrum.

Söderköpingsinitiativet ser kreativa aktörer i Söderköping som en fantastisk tillgång. Om vi får styra skulle vi bjuda in mycket mer till samskapande och om det finns aktörer som själva vill blåsa liv i något tomt hus skulle vi göra vad vi kan för underlätta ett sånt initiativ. Vi tror på att våga tänka nytt, testa och se vart det leder!

Ellen Friberg, Lina Widlund, Anne-Louise Kroon
Söderköpings Initiativet

1. Vi vill utveckla det lokala föreningslivet genom att i första hand ta bättre tillvara och samordna de lokaler som redan finns i kommunen. Många kommunala lokaler står periodvis tomma kvällar och helger, samtidigt som föreningar har svårt att hitta ändamålsenliga och prisvärda mötesplatser. Därför vill vi se en översyn av lokalbeståndet med målet att göra fler lokaler tillgängliga för föreningsliv, kulturverksamhet och folkbildning.

Utvecklingen ska ske i nära dialog med föreningarna, så att lokalerna används utifrån verkliga behov och inte genom generella lösningar uppifrån. Tillgänglighet, rimliga avgifter och anpassning för olika åldrar och funktionsvariationer är centrala principer. Ett starkt föreningsliv bidrar till gemenskap, folkhälsa och demokratiskt engagemang, och därför ser vi kommunens roll som möjliggörare snarare än begränsare om man nyttjar resurserna på rätt sätt.

2. Tanken på ett kulturhus är realistisk på sikt, men kräver ett stegvis och ansvarsfullt arbetssätt. Vår utgångspunkt är att ett kulturhus inte ska vara ett prestigeprojekt, utan en öppen och inkluderande mötesplats för kultur, föreningsliv och folkbildning. Därför behöver arbetet inledas med en behovsanalys och en bred dialog tillsammans med föreningsliv, kulturskapare och invånare.

I ett första skede ser vi det som rimligt att utreda möjligheten att samla och utveckla kulturverksamhet i befintliga lokaler, eller genom ombyggnation, innan beslut om nybyggnation fattas. Där finns till exempel brunnslasarettet som en utmärkt fastighet att nyttja. När kommunens ekonomi tillåter och behoven är tydligt definierade är ett kulturhus en långsiktig investering i demokrati, delaktighet och livskvalitet. Vi har länge sett det som en självklarhet att med ett kulturhus och ser gärna att arbetet med ett sådant bör påbörjas senast under kommande år, just med detta långsiktiga perspektiv.

Jonas Söderlund, Gruppledare
Vänsterpartiet Söderköping

1. Efterfrågan på lokaler är hög, både från kulturföreningar men kanske särskilt från idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet där huvuddelen av verksamheten bedrivs inomhus. Detta är i grunden positivt, då det visar på ett aktivt föreningsliv, men innebär samtidigt att tillgängliga tider i befintliga lokaler och anläggningar inte alltid räcker till. Detta kan begränsa föreningarnas möjligheter att utveckla sina verksamheter och ta emot fler deltagare och besökare.

För att skapa så goda förutsättningar som möjligt är det viktigt att befintliga lokaler och anläggningar används så optimerat som möjligt. Mot bakgrund av den höga efterfrågan har Söderköpings kommun, i samverkan med föreningslivet och RF-SISU Östergötland, tagit fram en prioriteringsordning med övergripande fördelningsprinciper för tider i kommunens idrottsanläggningar. Prioriteringsordningen finns tillgänglig på kommunens webbplats.

Ändamålsenliga lokaler är en viktig förutsättning för föreningslivets utveckling. När efterfrågan överstiger tillgången kan det finnas behov av att anpassa eller variera verksamhetens former och utvecklingsarbete. Utveckling kan då ske genom organisatoriskt arbete, kompetens- och ledarutveckling, samverkan med andra aktörer samt genom att bredda verksamheten till nya målgrupper eller aktiviteter som är mindre beroende av lokaler.

Söderköpings kommun har dels ett samverkansavtal med RF-SISU och dels god samverkan med Bildningsförbundet Östergötland och Region Östergötlands utvecklingsenheter inom kultur- och fritidsområdet. Dessa aktörer kan utgöra ett stöd och bollplank för både föreningar och kommun genom rådgivning och utbildningsinsatser.

2. Det har under lång tid funnits en uttalad efterfrågan och önskan om ett kulturhus och/eller en kulturscen i Söderköping från flera håll. Detta lyfts både i sammanhang där året-runt-turism diskuteras likväl som av föreningar och kulturaktörer, och inom den kommunala organisationen.

Redan vid millennieskiftet, när Stinsen stod klar för inflytt, fanns tankar om att bygga anläggningen större och komplettera den med bland annat utställningslokaler, en kulturscen och utrymmen för föreningsverksamhet. Önskemålet var att skapa en gemensam mötesplats där föreningsliv, studieförbund, kulturaktörer och kommunen kan samverka under ett och samma tak.

Under åren 2018–2019 togs en behovsanalys för en kulturscen i Söderköping fram av dåvarande serviceförvaltning. Analysen, som baserades på dialog med föreningsliv, kulturaktörer samt kommunala och regionala kulturinstitutioner, visade på ett behov av en centralt placerad kulturscen som är tillgänglig för barn och unga. Därefter har den ansvariga verksamheten inte haft uppdrag eller resurser att arbeta vidare med frågan.

De största utmaningarna rör ansvarsfördelning, både när det gäller uppförande och långsiktig drift. Frågor om placering, driftsform samt finansiering av såväl drift som innehåll är i nuläget inte klarlagda.

Sammanfattningsvis finns idén och en uttalad vilja hos berörda parter, men det saknas beslut om ansvar och genomförande. Mot denna bakgrund bedöms ett förverkligande av ett kulturhus i dagsläget ligga en bit fram i tiden. Under tiden fortsätter det lokala kulturlivet att bidra till en levande kommun genom verksamhet på flera olika platser i Söderköping.

Therése Eklöf, Verksamhetschef Kultur, kommunikation och service tillika näringslivschef
Sandra Sandborg Cardenas, Kultursekreterare
Melker Skoglund, Fritidssamordnare

Hur vill ni utveckla det lokala föreningslivet med hänsyn till tillgången av de lokaler som finns? Ser ni möjligheter med nybyggnation för ökad tillgänglighet?

Svar i bokstavsordning.

I Valdemarsvik finns det en mängd olika föreningar med olika syften och behov. 

Vad gäller samlings- och möteslokaler upplever vi att det finns ett brett utbud av lokaler i kommunen - allt från församlingshem till bygdegårdar och studieförbund. 

Syftar frågan på lokaler för rörelse så är det begränsat till de gymnastiksalar som finns. I nuläget finns det inte utrymme i budget eller tankar på att bygga nya gymnastiksalar. 

Avslutningsvis så vill vi lyfta vikten av ett rikt och varierat föreningsliv. Det är en styrka i Valdemarsvik att det finns så många olika föreningar. Det ger möjlighet till en social samvaro, rörelse samt möjlighet att förkovra sig i sina intressen. Det är även föreningarna som anordnar större evenemang i kommunen - en viktig marknadsföringsinsats! Det är därmed av vikt att kommunen upprätthåller en god dialog med föreningslivet och stöttar initiativ och engagemang. 

Centerpartiet i Valdemarsvik
genom Jenny Elander Ek (gruppledare). 

Föreningslivet i Valdemarsvik spelar en stor roll i vårt lokalsamhälle och är viktigt för invånarnas gemenskap, hälsa och trivsel. Vi vill därför fortsätta stärka och utveckla det.

Många föreningar har i dag bra egna lokaler och vi ser inget akut behov av nybyggnation. Därför prioriterar vi i nuläget inte nya föreningslokaler. Däremot är det viktigt att föreningar fortsatt kan söka kommunalt stöd för bl a energibesparande åtgärder, driftskostnader, investering- och upprustning, aktiviteter och evenemang. Kommunen har nyligen antagit nya riktlinjer för föreningsstöd för att göra det enklare att söka bidrag. Under året införs, med samma syfte, ett digitalt föreningssystem för att förenkla och förbättra ansökningsprocessen.

Vi vill utveckla föreningslivet genom att verka för bättre marknadsföring av de föreningar och lokaler som finns i vår kommun. Vi vill införa en fritidsbank där barn och unga kan låna material för att kunna delta i aktiviteter utan att behöva köpa all utrustning som behövs. Förutom fritidsbank som ett sätt att öka deltagandet i föreningarna ser vi också stora fördelar i fritidskortet. Dock är det få föreningar i Valdemarsvik anslutna för tillfället. Vi vill verka för att öka antalet anslutna föreningar så att fler barn och unga kan få en meningsfull fritid. Det gynnar både familjerna men även föreningslivet.

Sist men inte minst vill vi stärka kommunens samverkan med civilsamhället. Vi tror att det är enda vägen framåt för att klara de samhällsutmaningar vi står inför. Vi vill skapa en volontärbank där volontärarbete kan anmälas och sökas. Tänk på medhjälp vid evenemang och aktiviteter. Tänk på någon som har brutit benet och söker en hundvän som kan rasta hunden. Eller en annan som känner sig ensam och söker någon att fika med. Lättare insatser som kan betyda mycket för den enskilde och som bidrar till en meningsfull fritid för den som ställer upp som volontär.

Ett starkt föreningsliv skapar gemenskap, trygghet och livskvalitet i hela Valdemarsvik.

Kristdemokraterna Valdemarsvik
Genom Annelie Noort, gruppledare

Vi upplever inte att det rika föreningslivet i Valdemarsvik lider brist på lokaler i någon del av kommunen. Till oss har inga signaler om lokalbrist inkommit eller lokalönskemål framställts från kommunens föreningar, så tillgängligheten förefaller god. Kommunalägda fastigheter som skulle kunna nyttjas av föreningar har god tillgänglighet.

Socialdemokraterna i Valdemarsvik

I Valdemarsviks kommun finns god tillgång generellt, till lediga tider i våra gymnastikhallar/sporthallar. Vi kan ha tryck på vissa hallar lokalt under främst vinterhalvåret innan fotbollen går ut på gräs. Kommunen ser i dagsläget inget behov i att investera i nybyggnation utan mer att uppdatera befintliga hallars standard i så fall. Kommunen har bra kontakt med föreningslivet och skulle behoven öka så får vi ha en dialog då. 

Fredrik Törnborg
Trygghet och Fritidssamordnare
Valdemarsviks kommun

1. Hur vill ni utveckla det lokala föreningslivet med hänsyn till tillgången av de lokaler som finns?
2. Ser ni möjligheter med nybyggnation för ökad tillgänglighet?

Svar i bokstavsordning.

1. Centerpartiet ser att Vikbolandet har ett starkt och levande föreningsliv, och många bygdegårdar och föreningsdrivna lokaler fungerar i dag väldigt väl och därför ser vi inget omedelbart behov av nybyggnation.

2. Det viktiga är att de lokaler som finns fortsätter vara öppna, tillgängliga och rustade för framtiden. Här ser vi att kommunens befintliga lokaler kan användas mer effektivt genom att göras tillgängliga för föreningslivet när de står tomma, exempelvis kvällar och helger. Samtidigt behöver vi göra det enklare att hitta in i föreningslivet. En gemensam digital anslagstavla för Vikbolandet skulle samla aktiviteter, evenemang och föreningarnas behov – inte minst av fler ledare och att ha anslagstavlan online gör den tillgänglig oavsett vart på Vikbolandet föreningen är verksam. Att stärka ledarförsörjningen är avgörande för att föreningslivet ska fortsätta växa. Vi vill stötta och stärka det lokala engagemanget genom att underlätta för föreningarna – inte bygga nytt i onödan. 

Christian Widlund
Gruppledare Centerpartiet Norrköpings kommun

1. Vi kristdemokrater ser föreningslivet på Vikbolandet som en viktig del av den lokala gemenskapen och samhällsbygget. Vikbolandet har ett rikt föreningsliv, vilket vi ser mycket positivt på. Det finns idag god tillgång till lokaler genom bygdegårdar, idrottsanläggningar, skolor och andra samlingslokaler vilket ger en stabil grund för föreningsverksamhet i hela området. Vår ambition är att dessa befintliga resurser ska användas mer effektivt och med likvärdiga förutsättningar. Vi vill se tydligare och mer sammanhållen dialog mellan kommunen och föreningarna genom tydliga kontaktvägar och likvärdiga förutsättningar oavsett förening eller geografiskt läge. Dessutom vill vi lyfta att ett arbete med ett idrottspolitiskt program och en anläggningsstrategi som kommunen nu för är viktiga delar för att skapa långsiktighet och transparens.

2. Som nämnt tidigare så finns det gott om lokaler för föreningslivet att använda. Utöver de ovannämnda så finns ett flertal kyrkor och frikyrkor med egna lokaler och flera av dessa är har föreningslivet möjlighet att i samverkan med kyrkorna få tillgång till. Vi ser därför i dagsläget inte ett behov av nybyggnation i kommunal regi. Vårt fokus ligger främst på att ta tillvara och utveckla de anläggningar och lokaler som redan finns. Samtidigt är vi positiva till att stödja föreningar som själva vill ta initiativ till nybyggnation eller utveckling av lokaler i egen regi. I sådant fall kan kommunen, inom ramen för gällande regelverk stödja föreningarna på olika sätt.

Claes Nilsson, ordförande (KD)
Tillsammans med Kristdemokrater på Vikbolandet

1. Liberalerna i Norrköping vill stärka föreningslivet på Vikbolandet genom att långsiktigt säkerställa tillgången till ändamålsenliga lokaler. Vi ser ett behov av bättre samordning mellan kommunens verksamheter och de lokala föreningarna för att nyttjandet av de befintliga lokalerna ska bli mer effektivt. Det kan exempelvis göras genom flexiblare öppettider, gemensamma bokningssystem och tydligare ansvarsfördelning.

Därtill är det kommunala föreningsbidraget väldigt viktigt eftersom det gör att föreningar som ofta i övrigt drivs av ideella krafter kan frodas, utvecklas och hållas aktiva.

2. Vi är samtidigt öppna för nybyggnation där det finns tydliga behov som inte kan lösas inom dagens bestånd. För oss är tillgänglighet, trygghet och geografisk närhet av stor vikt – särskilt för barn och unga. Eventuella nya kommunala lokaler bör därför planeras i dialog med föreningslivet så att de kan utformas och användas av flera aktörer och bidra till ett levande Vikbolandet året runt.

Alex Nejdemo
Kommunalråd och gruppledare
Liberalerna Norrköping

1. Vikbolandet, likt många andra delar av kommunen, har en situation där lokaler som kan användas inte gör det fullt ut. Mest uppenbart är hur möjligt det är att använda skollokaler på kvällstid, där mer kan göras: Ett lättillgängligt bokningssystem först och främst.

2. Det blir aktuellt i takt med nyinflyttning eller i takt med att exempelvis barnfamiljer flyttar dit: Vi kan inte börja bygga först när tillräckligt många flyttat dit, men inte heller bygga i förväg i förhoppning om att lokaler ska börja nyttjas mer. Som vi uppfattat det är det inte i första hand nya lokaler som behövs, utan just möjlighet att nyttja de lokaler som finns och att upprusta där det behövs.

Robert Nordman
Oppositionsråd (MP) Norrköping

1. Vikbolandet har ett rikt föreningsliv med allt från fotbollsklubbar med omfattande barn- och ungdomsverksamhet till bygdeföreningar. Självklart ska det finnas möjligheter till en aktiv fritid även på Vikbolandet, man ska inte behöva åka in till centrala Norrköping för att exempelvis spela fotboll. Det ska även vara möjligt för föreningar som vänder sig till äldre och daglediga att ordna sociala aktiviteter kopplat till något gemensamt intresse. Det är lika viktigt att motverka ensamhet på Vikbolandet som inne i centrala Norrköping.

Vi tror att man kan öka tillgång till lokaler genom att se över om vi kan öppna upp befintliga lokaler för fler att använda. Det vore nyttigt för kommunen att samla föreningslivet för att höra vilka lokalbehov de har och sedan undersöka hur vi kan möta behov genom de kommunala lokaler som redan finns. Det kan också öppna upp för föreningar att mötas och kanske hitta gemensamma lösningar på lokalbehovet.

2. Nu kommer det att byggas en ny skola på Västra Vikbolandet med tillhörande idrottshall, det är en konkret förbättring av tillgängligheten som vi moderater drivit igenom.

Utöver det behöver vi bli bättre på att fånga upp behov av föreningslokaler, både mindre behov och önskemål om större anläggningar. Vi tror också att det finns lokala initiativ som kommunen kan stötta på olika sätt. Där är det viktigt att kommunen är en möjliggörare när invånare vill göra något och hittar pragmatiska sätt att kunna stötta utan att helt ta över ansvaret.

Norrköpings kommun tar nu fram en strategi för anläggningar och där kommer vi bevaka att man tar hänsyn till hela kommunens geografi. I framtagandet av strategin vill vi att man belyser behoven utanför stadskärnan, exempelvis på Vikbolandet, för att politiken sedan ska kunna göra kloka prioriteringar när olika investeringar ska göras.

Simon Johansson
Gruppledare och oppositionsråd (M)

1. Att vi har ett starkt föreningsliv i hela Norrköpings kommun är en nyckel för att det ska vara attraktivt att bo och verka i hela kommunen. Det gäller inte minst på Vikbolandet där flera föreningar verkar.

2. Lokalfrågorna är givetvis en viktig del för att föreningslivet ska kunna verka men då handlar det inte bara om att bygga nytt utan också ta hand om de befintliga lokaler som finns. Dessutom ska den kommunala kultur- och fritidsverksamheten på Vikbolandet hålla hög kvalitet genom exempelvis en tillgänglig fritidsgård samt ett välfungerande bibliotek. 

Vi har också satsat konkret på föreningslivet på Vikbolandet. I Kultur- och fritidsnämnden har vi under förra året sett till att Kuddby IF fått bidrag till konstgräs och att Rönö fått bidrag till en del av en dansbana. Vi jobbar också fortsatt framåt med att få till den återstående delen av Pilgrimsleden på Vikbolandet.

Annette Sjöö (S),
Ordförande i Kultur- och fritidsnämnden.

1. Sverigedemokraterna är mycket positiva till att utveckla Norrköpings kommun och de boendes verksamheter utanför själva staden, inte minst på Vikbolandet. Det är en viktig del av vår politik. Det finns lokaler som kan användas, renoveras och byggas om för lämpligt ändamål.

2. I dagsläget ser vi begränsade möjligheter att bygga nytt eftersom vi har många tomma lokaler som behöver utnyttjas, men saknas möjlighet att utveckla föreningslivet i befintliga lokaler kan vi även titta på nybyggnation. 

Christopher Jarnvall
Oppositionsråd (SD), Norrköping

1. Vi villa höja föreningsbidragen och  skapa förutsättningar för att föreningar att verka i hela kommunen.

För att lättare förstå vad politiken kan göra så tänker vi att det först bör göras en inventering tillsammans med föreningarna för att kunna få en bild av hur det ser ut idag samt vilka behov som finns. Flera idrottsföreningar har egen drift av anläggningar vilken kan behöva stöttas mer från kommunens sida.

Beroende på aktiviteten anser vi att det vore bra om föreningarna kvällstid kunna använda kommunala lokaler som bara används dagtid, exempelvis skolor. Vi vill att en lokalinventering ska göras gällande hela kommunen och att sådana lokaler öppnas för föreningslivet. Vikbolandet har också en fritidsgård som kan vara en resurs.

2. Möjlighet till nybyggnation finns men det är viktigt att den/de i så fall kan kombineras för maximalt utnyttjande där föreningar kan samverka och att behov och driftsfrågorna är lösta. Vi var med och tog beslutet till ett uppdrag i att ta fram en anläggningsstrategi för kommunen som kommer vara klart i början av 2027.

Mia Matsson,
ledamot i Kultur och Fritidsnämnden,
Vänsterpartiet