Swedbank firar 200 ar

Ankie arbetade i banken mellan 1968-2011. Foto: Göran Bergort

Sture den sista bankdirektören och Göran
nuvarande kontorschef. Foto: Fillipa Knutsson

Peder, John och Mats har arbetat många år i banken.

Swedbank firar 200 år

Swedbank med kontor i Söderköping firar 200 år. För att få veta mer om den traditionsrika banken besökte jag kontoret vid Hagatorget. Vad har hänt under alla dessa år? Göran Bergort, kontorschef, har samlat en grupp tidigare medarbetare för att under trevliga former med gott kaffe och prinsesstårta prata minnen.


John Farrow, har arbetat i många positioner inom banken från 1983 till 2017.
Mats Hermansson, har också arbetat i flera roller genom åren, 1973 till 2014.
Sture Josephsson, bankdirektör under 1981 till 1987. 
Blev därefter fastighetsmäklare.
Peder Johansson, kom till banken 1973 och slutade som företagsrådgivare 2014.
Ankie Rydström, har arbetat i olika roller i banken under 43 år. 1968-2011. Fem år som kontorschef i Söderköping till 2006. Annars på kontoret sedan 1990.
Peter Karlström, ordförande i Sparbanksstiftelsen Alfa, sitter i valberedningen i Swedbank. I lokala styrelsen från 1991.
Göran Bergort har jobbat sedan 2001 i banken, varav åtta år som kontorschef i Söderköping.


Medan vi dricker kaffet så ser vi på en film som gör en historisk tillbakablick på de 200 åren.
Syftet med Sparbanken var att starta en bank för vanligt folk och kunna spara pengar på bankkonto. Första sparbankskunden, enligt traditionen, var treåriga kunden Carolina Bernhardina Hammardahl. Den 28:e oktober 1820 stod hon i kön på Västra Hamngatan i Göteborg framför sin bror och far. Hon hade tolv skilling banco som hon ville sätta in på ett konto och hon fick kontonummer ett.
Snart så öppnades kontor över hela landet. Kontoret i Söderköping tillkom 1851. Det fanns bland annat behov för jordbrukare att kunna låna till investeringar – jordbrukskassorna startades, ett slags kooperativ för att kunna låna till rimliga villkor.
Banken var tidigt ute med att kommunicera med unga, genom tidningen Lyckoslanten. Där förklarades nyttan med att vara sparsam på ett sätt som barnen tyckte om.
På 1950-60 talet växte industrin och behövde arbetskraft från utlandet, banken gav ut ekonomisk information på olika språk.


Många har genom åren klagat på bankernas öppettider. Lösningen blev automaten ”Minuten”. Kunderna slapp att gå från jobbet för en så enkel sak som att ta ut kontanter.
På 1990-talet utgavs en tjock bok med allt som man behövde veta om privat ekonomi. ”Bankboken” skickades ut till 1,7 miljoner hushåll, helt gratis.
2005 köptes den estniska banken, Hansabank. Banken som hade startats efter Sovjetunionens fall, var en viktig del i uppbyggnaden av ekonomin i Estland, Lettland och Litauen. 
I nutid åker samhällsambassadörer runt i skolor och utbildar ungdomar i ekonomi. ”Rivstart” är ett stipendieprogram där banken stöttar bildandet av nya företag som bidrar hållbart och positivt i samhället. Man har genom åren fått över 6000 ansökningar och lämnat stöd från 200 000 kr till en halv miljon till de företag som har de bästa företagsidéerna.
Acceleratorprogram för fintech-bolag, där ny teknik och innovation möter finansvärlden.
”Äntligen jobb” är ett integrationsprojekt för utlandsfödda akademiker, ”Digital Ekonomi” hjälper äldre att lära sig digitala tjänster och ger råd om privatekonomi.
På senare år har också förmånliga lån getts till de som skaffar solceller. Banken har fonder som investerar hållbart. Och så utvecklas nu artificiell intelligens (AI), tjänster så att alla kunder kan få bra ekonomisk rådgivning när det passar dem.
Efter filmen så sammanfattar Göran historien genom att säga:
- Banken gör många bra saker för samhället och har utvecklats enormt mycket under de 20 år jag har jobbat i Swedbank.

Peter, ordförande i Sparbanksstiftelsen Alfa, i lokala styrelsen från 1991.
Foto: Maria Lilleström


”Syftet med Sparbanken var att starta en bank för vanligt folk och kunna spara pengar på bankkonto. Första sparbankskunden, enligt traditionen, var treåriga kunden Carolina Bernhardina Hammardahl. Den 28:e oktober 1820 stod hon i kön på Västra Hamngatan i Göteborg framför sin bror och far.
Hon hade tolv skilling banco som hon ville sätta in på ett konto och hon fick kontonummer ett.”

Kommer du ihåg 1950-talet när man på lördagarna fick gå fram till katedern i klassrummet med två lådor med hål och stoppa ner sparslantarna? Läraren antecknade vad som lades i. Eller insamlingen av sparbössor under 60-talet och som returnerades efter tömning?
Många minns också tidningen Lyckoslanten, som fortfarande ges ut fyra gånger per år. Den är uppskattad i skolorna, årskurs 4-6.
På 80-talet var det en dygd att spara till egen bostad, sparlån på konto i åtta månader övergick till medlemslån. Kunderna fick låna tre gånger mer än vad man sparat till kontantinsats för att skaffa egen bostad.


- Vad som skiljer Swedbank från andra storbanker, är det dubbla engagemanget, säger Peter. Inte bara att förse närområdet med banktjänster och kreditmöjligheter, utan också att vara en del av samhällsbygget, ge tillbaka till samhället var något som finns ända från Sparbankens rötter. Banken var kundägd från början, senare blev Swedbank aktiebolag. Nu är det vi stiftelser som övertagit iden om att ge tillbaka. Göran (Bergort) får ibland dela ut ”checkar” för att stötta olika lokala initiativ. Här i Söderköping har Alfastiftelsen bidragit med medel vid starten av Coffice. Mindre summor söks genom de lokala kontoren. När det blir fråga om större belopp ges bidrag genom Alfastiftelsen. Alfastiftelsen äger ungefär 20 miljoner aktier i Swedbank, till ett värde av ca 3,8 miljarder kronor. Den avkastning som aktierna ger bidrar Alfa till t.ex. information om ”Ung ekonomi” och ”Ung företagsamhet”. Andra större bidragsmottagare genom åren har varit brandkårsmuseet i Simonstorp. Vid bildandet av Science Park i Norrköping bidrog stiftelsen med miljonbelopp. Även Norrköpings symfoniorkester har fått bidrag.


Vad har då annars hänt lokalt i Söderköping med Sparbanken?
Kontoret startade 1851 vid Hagatorget, där Coffice nu ligger.
1998 fusionerades FöreningsSparbanken. Tidigare låg gamla jordbrukskassan i lokalen där Optiker Andersson nu har sin verksamhet på Skönbergagatan.

Föreningssparbanken flyttade till gamla Sparbankshuset när Sparbanken 1984 flyttade till nuvarande lokaler på Skönbergagatan. Hörnhuset är 1700-tal, medan längre in, innanför på Skönbergagatan låg två hus som revs och byggdes upp och rekonstruerades som de en gång sett ut i kv. Bryggaren. Det var en bryggare som bodde i det yttersta huset på gatan.


- När bankvalvet skulle byggas 1984 så behövde man göra utgrävningar. Då hittades bl.a. ett kjorteltyg från medeltiden. Det unika var att det fortfarande fanns färg kvar i tyget, blått och rött. Tyget hade bevarats så fint i leran. Ett exempel på medeltida klädedräkt är nu upphängd i Färgaregränd. Om du vill läsa mer så finns det en broschyr på S:t Ragnhilds gille som beskriver fyndet. 
Färgerna återfinns också i de dräkter Söderköpings turistguider använder. Utgrävningen för bankvalvet kostade över en miljon kr, berättar Sture.


- Vid invigningen 1984 fanns tankar på att landshövdingen Eckerberg skulle tala men istället fick två ungdomar, en pojke och en flicka klippa bandet och därefter blev det fest.
Sparbanken centralt hade en egen arkitektbyrå som ville bygga precis som COOP brukade göra, modernt och med samma arkitektur över hela landet. Jag och någon i bankledningen bestämde att vi inte skulle ha det så i Söderköping. Vi anlitade en arkitekt, Bo Sundberg i Linköping, som sedan ritade lokalerna. Bo Sundberg ritade därefter många projekt i Söderköping, bl.a. bostäder i kv. S:t Örjan och tillbyggnad av Söderköpings Brunn, berättar Sture vidare.

Interiörbild från gamla bankhuset.

Gamla bankhuset vid Hagatorget (nuvarande Coffice).

Kvarteret Bryggaren, platsen där Swedbankskontoret ligger idag.

Hur har bankarbetet ändrats från 1970-80 talet fram till idag?
- Vi hade ett mycket stort kontorsnät tidigare, vi hade kontor överallt. I Östra Husby, Västra Husby, Gryt, Östra Ryd, Ringarum. Valter Nilsson i Bottna hade kontor hemma i bostaden.
Men då var det inte ovanligt att kontoren bara var öppna t.ex. en halv dag i veckan, berättar Anki.
- Tidigare var bankverksamheten ett hantverk, mycket penninghantering med mynt och sedlar. Skulle man ha ut pengar så fick man lov att gå in på banken. På kontoret satt tre kassörer och stämplade i bankböcker.
Löpande kom pengarna till Söderköping, först med transport till posten. Det kunde vara en säck med två miljoner kronor i olika valörer och så slängde man upp säcken på ryggen och gick till banken, ofta vid samma tid varje dag, säger Peder.


- Under 1970-talet fanns fortfarande kontantlön. En sommar arbetade jag extra på Fix trikåfabriker. Man fick kontantlön och fick gå upp på lönekontoret och hämta ett kuvert med remsa, där löneuträkningen fanns.
Banken kunde få en beställning på att Fix skulle ha 2 138 10-öringar, 1 546 25-öringar o.s.v. Banken åkte också ut till lasarettet och skötte löneutbetalningen. Sedan fick de anställda gå till posten och betala räkningar och kanske sätta in pengar på banken, berättar John.
- Jag vet inte hur många gånger man suttit och letat i kundernas manuella noteringshäften efter differenser, leta bakåt, transaktion för transaktion. Och de kunde vara flera noteringshäften att gå igenom. Själva bokföringen, som vi fick stämma av mot, var på mikrofiche, säger Mats.


Bokföringen sköttes på jättestora Borrows maskiner som man satte in bankböckerna i. Vid årsskiftena satt vi och förde in årsräntorna manuellt.


- När jag började på kontoret i Söderköping fanns det en dator och den stod i ett separat rum, berättar Anki. 
1974 kom den första ”Minuten”, uttagsautomaten.
Det var mycket arbete med den. Sedlarna hakade upp sig inne i maskinen, den var jättekomplicerad på insidan. Folk kunde ringa hem på lördagen när minuten stod still. Det fanns lördagar då man drog sig för att gå ut på stan. Så mycket pengar rymde de inte heller, så ibland tog pengarna slut. Då var det bara att vänta till måndagen, personalen fick mycket skäll!
Senare kom telefonbanken med bra öppettider. Nu kan man ringa dygnet runt. I början fick vi ofta höra kommentaren, ”jaså ni vill inte träffa oss kunder längre?”.


Det måste finnas någon rolig anektdot ni kan berätta från alla år ni har arbetat här?

- Javisst det finns många roliga minnen. Det hände både då och då att banklarmet gick. Polisstationen fanns på 1970-talet på Storgatan (i huset där guldsmeden nu finns). På polisstationen satt ”sheriffen” Sture Sjödin. Vid ett tillfälle gick larmet, vi visste inte det eftersom det var ljudlöst och direktkopplat till polisen. Men rätt som det var så kom Sture springande ensam över Hagatorget.

”Larmet har gått”, sa han. Nej vi har inte larmat sa vi och tittade på varandra. ”Oj faan, då var det väl på Östgötabanken”, skrek Sture och sprang tillbaka över torget, berättar Sture.


- Man kan filosofiskt tänka efter, vad är pengar egentligen? Nu när centralbanker bara trycker allt mer pengar.
Vi släppte guldmyntfoten på 70-talet, fram till dess fanns det ett förhållande. Idag finns det egentligen ingen begränsning. Det bara öses pengar ut ur systemet för att stimulera ekonomierna. Vad är pengar? Det är förtroende. Om folk skulle ifrågasätta om staten kan lösa in beloppen som står på alla konton, då skulle det hända något i systemen, säger Peter.


Göran berättar om nutid till framtid

- Vi är en digital bank med fysiska mötesplatser, det är vår styrka. Kunderna efterfrågar fortsatt de fysiska kundmötena och att de vill besöka oss på kontoren. De enklare ärendena sköter många av kunderna numera via sin
internetbank eller via appen i mobiltelefonen. Det är en mer avancerad rådgivning som efterfrågas, när man står inför viktiga beslut, kanske när ungdomarna ska köpa sin första bostad, hur kommer jag i gång med sparandet eller har jag koll på min pension. Det mobila bank-ID är uppskattat för möjligheten att utföra digitala tjänster, när det passar kunden.
På bolånemarknaden, som är en viktig del för banken, gäller det att vara konkurrenskraftig prismässigt och snabb i handläggningen för att ge bra service. Här har vi lång erfarenhet och god lokalkännedom, vilket är uppskattat av våra kunder.
Det gäller också att ligga långt framme i digitala tjänster, nu talas det mycket om AI-tjänster. Att man utifrån ifyllda uppgifter på internetbanken eller mobilbanken kan få fram exempelvis olika sparförslag med låg-mellan-eller hög risk. Om det gäller sparande på kort eller lång sikt, som man planerar för. Vi kommer också framöver att kunna erbjuda en ”finansiell hälsokontroll” som är anpassad efter varje kunds behov.
Vad det gäller företagsrådgivning så sker det i mindre utsträckning på kontoret och mer ute hos kunderna. Senast idag har vi t.ex. varit ute och besökt företagskunder i Söderköping, vilket är väldigt spännande och intressant.
Mer och mer sköts via telefon och mail. Ändå är den fysiska mötesplatsen viktig och att den finns när det behövs. Vi har fortsatt många kundbesök varje månad, fler än vad många tror.


Vi på Söderköpings-Posten och säkert många kunder utbrister: Grattis Swedbank 200 år!


Åke Serander
Text och Foto