Ludvig & Co ar konsulter inom jord- och skogsbruk

Thomas Nordén och hunden Sigge på skogspromenad.

Ludvig & Co är konsulter inom jord- och skogsbruk

Stadsbarn som jag är har jag många frågor om jord- och skogsbruk. Jag träffar Thomas Nordén som är mäklare på Ludvig & Co, Norrköping (före detta LRF).


Hur skedde övergången från LRF till Ludvig & Co? Är det ett namnbyte eller uppköp?
- Det rör sig om ett uppköp till 75% av riskkapitalbolaget Altor, som även gått in i till exempel Vingresor och XXL (handelsföretag inom sport och fritid). De är majoritetsägare i många stora bolag, så även numera i Ludvig & Co. LRF äger dock fortfarande 25%. LRF är som bekant en intresseorganisation som ägs av Sveriges bönder.


Fanns Ludvig & Co sedan tidigare?
- Nej, det bildades i samband med köpet. Grundaren av LRF Konsult, för dryga 100 år sedan hette Ludwig Nannesson, varifrån namnet är hämtat. Bortsett från det nya namnet är det dock ingen större skillnad. Vi finns över hela landet, med drygt 130 kontor. Däribland kan i Östergötland nämnas: Vadstena, Valdemarsvik, Linköping, Finspång och Norrköping. Vi hade tidigare en kontorsarbetsplats på Coffice här i Söderköping, men är numera istället ett s.k. supporterföretag.


Vilka är era verksamhetsområden?
- Vi har fyra olika områden. Bastjänsten är redovisningen, som även utgör det största området. Sedan har vi juridik, affärsrådgivning (i exempelvis EU-relaterade frågor) och mäkleri. Inom mäkleriet håller vi i huvudsak endast på med lantbruksfastigheter (skog inkluderat), där vi är störst i landet.


Finns det en uppdelning mellan skog och jordbruk?
- I stort sett är de flesta ägare av både och. Trenden är nu att djurproduktionen minskar, och vi får allt större och därav även färre producenter. Vi ser vid förmedlingar av gårdar att ca 70% av dessa är köpta av kunder som har verksamhet i närheten av det aktuella försäljningsobjektet. Det är en mångårig tendens.
För att få lönsamhet krävs stora enheter - fler djur, större arealer. Det är en aspekt som styrs av den internationella marknaden, och är inte endast en svensk företeelse. Det är en fluktuerande marknad, som till stor del påverkas av den internationella marknaden.


Det måste vara mycket som påverkar värdet av jordbruksmark?
- Ja, och prisspannet är stort. Slätten vid Linköping, som räknas till den bästa i länet har priser på ca 350.000 kr/hektar. För mer magra kustnära marker ligger istället priserna 80-90.000 kr/hektar. Priset styrs i stor grad av hur köpstarka grannarna är, med tanke på att gårdsägare i närheten ofta är köpare. Sen spelar också frågor som strukturen på marken in. Fler skiften ger lägre priser med mer orationell brukning, och hur väldränerat det är påverkar också värdet. Generellt sätt har expansiva områden högre värde. 


Skogen då? Vad är värdepåverkande för den?
- Här är det framförallt en fråga om hur växtlig skogen är som är prisdrivande, men även vägnätet är viktigt.
Detta är kopplat till framkomligheten och transportavstånd för skogsmaskiner. En aktuell skogsbruksplan är ett bra hjälpmedel. Nu för tiden med granbarkborrangrepp ser vi ökat intresse för talldominerade fastigheter.

Marker med hög andel tall tyder oftast på att marken är lite magrare.


Är gran och tall lika mycket värda?
- Nja, i stort sett. Granandelen är högre än tallandelen i länet. Det beror dock oftast på var man är geografiskt.
Priserna kan fluktuera ganska mycket. Barrskog är generellt bättre än lövskog i den här aspekten.


Vad styr växtligheten?
- Bergsbundna fastigheter har ofta en lägre bonitet (växtlighet). För ungefär 40 år sedan planterade man igen sämre marker som tidigare fungerat som betesmark. Här är det ofta näringsrik mark, som är mycket bra för växtligheten. Andra sidan kanalen här i Söderköping är ett bra exempel. Här rinner vattnet längs Ramunderberget och tar med sig näringsämnen.


Gödslar man skog?
- Ja, mer och mer. När man avverkar kör man stickvägar, och från dessa sprider man gödningen som framförallt består av kväve. Detta görs mestadels i yngre skog.
När jag gick på Skogshögskolan i slutet av 90-talet började man mer frekvent gödsla skog efter att ha observerat
positiva effekter på tillväxten.


Grannbarksborren är ett problem. Hur är det med vilt som älg, rådjur och vildsvin, är de ett stort problem?
- Det beror lite på vad man pratar om. Vilttillgången har ökat överlag. Vildsvinen har ingen större inverkan på skogen. Bökningen kan tvärtom vara bra. På jordbruksmark är de däremot ett större problem.


Är älg och rådjursstammen ökande?
- Nej, tvärtom. Men skogsbolagen anser trots detta att man har för stora betesskador. Älgen är framförallt de som går hårt åt tallplantor, rådjuren är inget större problem.


Hur skyddar man sig mot dessa skador? Kan man försäkra sig?
- Nej, här handlar det främst om behandling av plantor, och så självklart jakten. Ibland upplåter markägare jakten till någon utomstående eller så jagar man själva. 
Avslutningsvis så kan jag säga att skogsfastigheter, åtminstone historiskt sett, är en säker investering. Trots pandemi och granbarkborre ser priserna ut som vanligt och vi ser ingen avmattning av marknaden. Köpare verkar det finnas. I Östergötland, mellan 2019-2020, ligger priserna i princip fast när det gäller skogsmark.
För Östergötland har priserna per skogskubikmeter stigit med 11% senaste fem åren samt 16% de senaste tio åren. Snittpriset i dag är 651 kr/kubikmeter.


Åke Serander
Text och Foto