Inför valet 2026 - Läsarnas frågor om skolan

Söderköpings-Posten (SP) fortsätter att ställa läsarnas frågor till våra lokala politiker och tjänstepersoner. Den här gången handlar frågorna om skolan. Alla partier har fått möjlighet att svara och svaren återges utan påverkan från redaktionen. Landsbygdspartiet Oberoende (LPo) i Valdemarsvik har tackat nej till att svara på frågorna då de inte kommer att gå till val 2026.

Nedan kan ni ta del av politikernas och tjänstemännens svar. Partiernas svar i bokstavsordning.

Klicka på kommunnamnet för att läsa dina lokala politikers och tjänstemäns svar:

Valdemarsvik

Vikbolandet

Söderköping

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?
b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Investeringar i fastigheter och lokaler är långsiktiga investeringar med långa avskrivningstider. Underhåll av måste ske innan fastigheter tar skada men det är slöseri med pengar att underhålla för tidigt. Då det inte har funnits några långsiktiga planer på vilka fastigheter som långsiktigt ska användas och när de ska underhållas har underhåll skjutits på framtiden. Detta har resulterat i att flera kommunala fastigheter förfaller.

Alla beslut avseende fastigheter måste bygga på långsiktighet. Långsiktighet avseende behov, utformning och underhåll. Detta kräver samarbete mellan politiska beslutsfattare, fastighetsanvariga, skolpersonal och elever. Alla måste känna delaktighet och ansvar för våra skollokaler.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

Vår skärgårdsskola i Sankt Anna och landsbygdsskolor i Mogata, Västra Husby och Östra Ryd kommer alla att finnas kvar som levande skolor i Centerpartiets Söderköpings kommun. Alla dessa skolor fyller en enormt viktig roll för både våra skolbarn och för bygderna där skolorna finns. För en levande skärgård och landsbygd är det avgörande att veta att dess skolor långsiktigt kommer att finnas kvar. Finns skolorna, så finns framtiden för bygden.

3) Det har i omgångar varit tal om att uppföra en F-6 skola i Alboga. Efter att ha klubbats igenom, dragits tillbaka så ska den nu åter uppföras och preliminärt stå klar 2030. Kritik har framförts att den förläggs i stadens utkant.

a) Vad anser ni om gången kring den nya skolan?
b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Alla partier är eniga om att elever ska få ha sin skolgång i permanenta skollokaler och inte i en baracklösning. Vi Centerpartister vill att ny F-6 skola i Söderköpings stad ska placeras nära där barnen bor och i ett område där det finns acceptans för en skola. Allt för att det ska gå fort att både få fram en detaljplan och att få bygglov utan det blir en massa överklagningar. Placering av en skola i Alboga vid SOK-stugan uppfyller inte dessa kriterier. Barnen bor inte i närheten av SOK-stugan. Förra gången området prövades för skolbyggnation var motståndet massivt från allmänheten. Ett motstånd som finns kvar och som kommer att resultera i överklagningar i alla instanser. Överklagningar tar mycket lång tid och går överklagningar dessutom igenom så blir det ingen skola.

Barnen som är i behov av permanenta skollokaler bor i Brobyområdet, Dockgärdet och innerstaden. Brobyskolans placering har alltid varit uppskattad av elever, personal och närboende. Bästa placering för eleverna och kortast tid för färdigställande av ny skola är i anslutning till Brobyskolan. Det krävs en ny detaljplan och nya skollokaler i Broby. Det är ingen skillnad mot Alboga men i Broby finna acceptansen för en skola och det gör att en ny skola i Broby är den snabbaste lösningen.

4) Ramunderskolan är den enda kommunala högstadieskolan med cirka 490 elever, tidigare fanns det tre högstadieskolor i kommunen. Skolan har växtvärk och har haft problem med kränkningar som enligt insändare
till NT inte hanterats.

a) Räcker det med en högstadieskola i Söderköping?
b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

Idag finns det två högstadieskolor i Söderköping, Ramunderskolan och Waldorfskolan. Ramunderskolan är mycket nära att ha nått sin maximala storlek. I den bästa av världar vore det en fördel att ha två kommunala högstadieskolor så elever kan välja den skola som passar dem bäst. Den dag när det blir flera högstadieklasser behövs det en ytterligare högstadieskola. Utifrån Ramunderskolans förutsättningar gör skolpersonalen ett beundransvärt arbete. Dock behöver skolans förutsättningar förbättras så att alla elever känner studiero, trygghet och glädje över varje ny skoldag.

Ulric Nilsson (C)

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

Vi Kristdemokrater ser förskolan och skolan som en kommunal kärnverksamhet och vi prioriterar dess lokaler och verksamhet högt. Att bygga nytt, bygga till eller bygga om skollokaler och byggnader är mycket komplexa processer med många önskningar och perspektiv att ta hänsyn till. Dessa processer kräver god framförhållning och de tar mycket tid och resurser i anspråk. Att dessa processer får ta tid betyder att vi vill ge alla barn och skolungdomar de bästa förutsättningarna under sin utbildning, alltså prioriterar vi denna verksamhet högt. Ett antal spårbyten mellan mandatperioderna har också inneburit att dessa processer blivit längre. Men dessa frågor har ingen quick fix utan behöver beaktas ur generationsperspektiv.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

För att visa på komplexiteten så kommer här ett par exempel:

Delar av Ramunderskolans slöjdsal byggdes om för flera miljoner alldeles nyss, tyvärr blev slutresultatet inte bra utan nu behöver man göra ett omtag. En ny slöjdsal är under planering och en evakueringslösning håller på att tas fram.

Huvudbyggnaden på Brobyskolan har under 2025 byggts om för mer än 10 miljoner för att anpassas till olika sysselsättningar för daglig verksamhet inom LSS-verksamheten i vår kommun, inflyttning i dessa lokaler sker i dagarna. LSS-verksamheterna kan nu lämna andra inhyrda lokaler och flytta in i dessa nyrenoverade som kommunen själva äger.

Hur framtiden för Bergaskolan och gamla Länslasarettets lokaler ska se ut om fem år behöver utredas vidare. Men vi Kristdemokrater ser det som viktigt att båda dessa byggnader tas om hand på ett bra sätt och fylls med verksamhet som framtida generationer kan få glädje av.

På femårsperspektivet så ser vi att Albogaskolan kommer att lösa behovet av skollokaler.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

Vi Kristdemokrater ser fortsatt att det behöver finnas ett skolalternativ i Sankt Anna framåt. Detta är en viktig förutsättning för att bygden ska kunna få en inflyttning och ökning av familjer med barn i skolåldern.

Sankt Anna skola är idag en viktig strategisk samlingspunkt vid en samhällskris. Detta behov behöver också vägas in.

Då Regeringen/Trafikverketunder 2025 gav klartecken om att den nya sträckning E22 verkligen ska byggas så kom denna fråga i ett annat läge. Vi Kristdemokrater ser nu att behovet av en ny skola i Alboga till 2030 är mer angeläget. Att planera för och bygga nya bostäder i Alboga bedömer vi är en realitet inom en 5–10 års period. Då behöver en skola finnas på plats även i detta bostadsområde.

Ett annat viktigt skäl till att bygga en ny skola är att Bergskolans lokaler behöver ersättas inom fem år.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Att bygga en ny skola kräver omfattande resurser och en lång planeringsprocess då detaljplaner och bygglov ofta tar flera år att få fram oavsett var vi tänker oss att en ny skola ska finnas. Albogaområdet är ett av områden i Söderköping där vi bedömer att en ny flerparallellig F-6 skola kan uppföras.

Vi i KD ser i dagsläget inte ett behov av ytterligare en ny högstadieskola, minskade barnkullar är ett skäl till att detta behov inte är aktuellt i närtid. Samtidigt vill vi värna och säkerställa att kommunen fortsatt har ett bra samarbete med den friskola, Waldorfskolan, som idag finns etablerad i Söderköpings kommun.

Vi ser det som mycket viktigt att vi även framåt kommer ha en blandning av olika förskole- och skolaktörer, det är viktigt för att föräldrar och vårdnadshavare ska kunna ha valmöjligheter och kunna välja mellan olika pedagogiska skolalternativ då barnens behov är olika.

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

En mobilfri skola är ett viktigt steg mot en lugnare skolmiljö, detta blir verklighet genom en ny lag som börjar gälla den 1 juli 2026. Skolan ska fokusera på utbildning och bildning, fostran behöver alltid ske främst i hemmet. KD vill stärka föräldraskapet bland annat genom olika föräldrastödsinsatser.

Att det finns olika saker att göra på fritiden är viktigt för att alla barn och ungdomar ska må bra. Här vill vi i Kristdemokraterna vara med i en process tillsammans med föreningarna där vi kan se hur kommunen kan ge bättre förutsättningar för fritidsverksamheter av olika slag. Kommunen ska dock inte själv bedriva denna verksamhet utan det ska ske i samverkan med civilsamhällets organisationer och aktörer.

Anders Eksmo, gruppledare och Johanna Englund, Ordförande
Kristdemokraterna Söderköping

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

Anledningen till eftersatta skollokaler är helt enkelt bristen på resurser och detta gäller alla kommunens lokaler. Resurserna måste öka för att man ska kunna ha ett bra underhåll för kommunens lokaler och gör man inte det så kommer inte bara verksamheten i lokalerna påverkas utan kommunen kommer också ha högre lokalkostnader i framtiden dvs fastighetsskador blir mer kostsamma än vad de behövde bli. Vi har haft lång tid med svag ledning som spänner över flera mandatperioder och mycket lappa och laga.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Det viktiga är att man lever upp till skolans grunduppdrag och för att möjliggöra det så krävs bra skollokaler. För lokaler handlar det om att både ha en bättre underhållsplanering, ökade resurser samt att arbeta fram ett realistiskt förslag som många partier kan ställa sig bakom. Det är den enda vägen framåt för att inte ha eftersatta lokaler och att ha funktionella lokaler för en bra verksamhet och arbetsplats.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

Liberalerna anser att det är viktigt med både skola och förskola utanför vår tätort och S:t Anna skola är en av dessa. Tyvärr är det i dagens läge lite svagt elevunderlag, men då gäller det att tänka i andra banor. Hur kan vi få föräldrar och barn boende i tätorten att välja skolor på landsbygden? Vad vi gör för att förändra denna situation är en viktig fråga för oss Liberaler för att vi ska kunna ha en levande landsbygd.

Beslut om ny skola i Alboga är en repris av det tidigare förslag. Ett förslag som aldrig genomfördes, då vi inte ställde oss bakom det.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Den nya platsen ser vi inte heller som ett bra förslag. Vår förhoppning är att majoriteten snarast bjuder in oppositionen för att förutsättningslöst bestämma var våra skollokaler ska ligga. Vi anser att placeringen är lika dåligt förslag som tidigare förslag, där man tar i anspråk rekreationsområde istället för att föreslå en placering som inte påverkar redan användande av mark.

För att kunna besvara den frågan måste man ha bra prognoser på hur elevantalet kommer att se ut i framtiden. Vi vet att antal barn i förskolan minskar och detta kommer också att påverka grundskola framåt. Ramunderskolan har gjort viss tillbyggnad för att klara av det stora elevantalet idag men vi ser också att antalet elever i grundskola inte har ökat de senaste åren. Elevantalet ligger i stort sett oförändrat från 2023 (1940 elever), 2024 (1916) och 2025 (1939). Förskolan har däremot sjunkit från 2023 (708 barn), 2024 (658) och 2025 (627).

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

Ett hårdare klimat i skolan är inget man kan acceptera och det går att förändra. Det handlar om att skapa trygghet och studiero för elever men också ett starkt stöd för elever i behov av extra hjälp som kan påverka elevens skolgång. Trygghet och studiero kan handla om att återge lärarna mandatet i klassrummet, införa tydliga regler för att säkerställa att alla elever får en chans att lyckas, oavsett bakgrund. Det handlar också om en engagerad dialog mellan föräldrar, lärare/skola och med stöd av fritidsverksamhet, sociala myndigheter och region. Ej minskade resurser till fritidsverksamheten är mycket viktigt för att våra ungdomar ska ha ett aktivt liv och hälsa genom föreningslivet i olika former eller ex Focus fritidsgård. Tidiga insatser för elever som behöver hjälp ex hemmasittare. En lyckad skolgång är nyckeln till ett lyckat framtida liv. Det handlar också om att säkerställa att man har en kompetent ledning av skolverksamheten.

Patrik Wåtz Gruppledare (L)

Lisa Petterson Ledamot BUN (L)

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

Skolornas skick är resultatet av många års eftersatt underhåll. När investeringar skjutits på framtiden blir problemen till slut akuta. Vårt ansvar nu är att ta igen detta genom långsiktiga, blocköverskridande och planerade satsningar, inte tillfälliga lösningar.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Vi vill:

ta fram en långsiktig lokalförsörjningsplan för skolan
prioritera förebyggande underhåll framför dyra akutåtgärder
säkerställa att pedagogik, arbetsmiljö och elevhälsa styr hur lokaler utformas
arbeta mer hållbart, både ekonomiskt och miljömässigt

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

Sankt Anna skola är viktig för bygden och för ett levande skärgårdssamhälle. Vår utgångspunkt är att skolan ska finnas kvar så länge det finns elever och rimliga förutsättningar. Beslut om skolans framtid ska bygga på dialog med vårdnadshavare, personal och boende – inte bara på kortsiktiga ekonomiska kalkyler. En levande landsbygd en fråga om rättvisa och förutsätter tillgång till grundläggande service som skola, vård, kollektivtrafik och digital infrastruktur.

Processen har varit ryckig och skapat osäkerhet för både elever, personal och föräldrar. Det visar på behovet av tydligare transparenta beslutsprocesser och bättre och bredare förankring innan stora investeringar beslutas. När beslut väl tas måste kommunen stå fast vid dem.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Den planerade F–6-skolan i Alboga placeras i ett område som i dag är ett viktigt rekreations- och friluftsområde med höga naturvärden. Den stadsnära skogen används dagligen av boende, barn och föreningsliv – bland annat SOK – och är en central del av Söderköpings attraktivitet.

Vi är särskilt kritiska till den nya vägdragningen, som riskerar att skära av staden från naturen och kraftigt försämra tillgängligheten för många invånare. Att bygga bort den skog som finns kvar runt staden och samtidigt skapa nya barriärer är enligt oss en mycket dålig idé.

Kommunen måste därför seriöst pröva alternativa placeringar och lösningar som innebär mindre intrång i naturen, till exempel redan exploaterad mark, mer yteffektiva byggnader eller utveckling av befintliga skolområden. Nya skolor behövs – men inte på bekostnad av den stadsnära natur som gör Söderköping till en attraktiv och hälsosam stad att leva i.

Det är en öppen fråga. En stor högstadieskola kan ge effektiv resursanvändning, men riskerar också anonymitet och ökad otrygghet. Vi behöver utvärdera om nuvarande organisation verkligen gynnar elevernas trygghet, studiero och personalens arbetsmiljö.

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

Problemen löses inte med enkla åtgärder. Vi vill:

stärka elevhälsan och det förebyggande arbetet, arbeta med det kompensatoriska stödet
ge skolpersonalen och eleverna bättre stöd och rimligare förutsättningar
arbeta systematiskt mot kränkningar och våld, lära sig hur man är en god vän
skapa mindre sammanhang där elever blir sedda, minimera arbetsmiljön i ”kontorslandskapet”
genomgångar som bygger på betygssättande områden ska spelas in så att de kan ses och lära flera gånger utefter de behov eleverna har. Förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt lärande ökar om det finns utvecklad tydlighet och skapar trygghet.

Trygga elever lär sig bättre – och trygghet måste prioriteras lika högt som kunskapsresultat.

Sidan uppdateras.

Lillmarie Jonsson, Miljöpartiet Söderköping

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

Är det en rimlig frågeställning? Vi har två nya moderna förskolor, i Mogata och Skönberga. Solängens förskola byggdes för ett par mandatperioder sedan och har ett prisbelönt kök. Som en konsekvens av det låga barnafödandet har vi lagt ner de förskolor som haft de minst ändamålsenliga lokalerna. Anpassad skola F-6 (Björkängen) byggdes under förra mandatperioden. Anpassad 7-9 har flyttat till nyrenoverade lokaler på Nyströmska skolan. Anpassat gymnasium har också nyrenoverade lokaler på Nyströmska.

F-6 och förskolan i St Anna har fått ett nytt tillagningskök. Västra Husby F-6 stod klar förra mandatperioden.

Broby stängdes och eleverna evakuerades till Bergaskolan och där har man haft bekymmer men de flesta bristerna är nu åtgärdade. Till höstterminen 2026 ska de återstående lokalproblemen vara åtgärdade.

Ramunderskolan fick ett tillskott av nya lokaler under mandatperioden. Kommunstyrelsens Förvaltning och Barn och Utbildningsförvaltningen arbetar med att hitta en bra långsiktig lösning för slöjdlokalerna.

Att säga att “skollokalerna” är eftersatta är inte korrekt. Att påstå att de är “lågprioriterade” är inte alls sant. Under mandatperioden har vi hittills investerat 167 miljoner kronor i kommunens skolor. Under 2026 planeras för ytterligare investeringar.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Vi vill snarast möjligt färdigställa den nya skolan vid Alboga. Då kan Bergaskolans lokaler ersättas av en ny, modern, funktionell skola. Bergaskolan fungerar idag mycket väl trots lokalerna. Personalen utför ett fantastiskt och uppskattat arbete vilket till stor del kompenserar för lokalerna. Men det sliter på personalen. Även barnen kommer att få det mycket bättre i den nya skolan.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

På senaste sammanträdet med Barn och Utbildningsnämnden (BUN) tog vi ett beslut om ett särskilt strukturbidrag för St Anna skola. Bidraget uppgår till nästan två miljoner per år (en höjning med c:a 22% från tidigare år). St Anna är den enda skola som får ett sådant bidrag. Skolan kommer till hösten (enligt prognos) att hysa endast 30 elever, fördelat på F-6 (dvs sju årskullar). Det står klart att det inte är utan problem. För att barn ska kunna hitta “sin” kompis krävs en viss volym som är svår att uppnå med så få elever. En viktig uppgift för skolan är att fostra barnen socialt. Med för få elever per årskull försvåras det.

Platsen för skolans placering har utretts noggrant och grundligt. Där finns plats för de behov som behöver uppfyllas. Den nya skolan kommer att byggas som en två-parallellig skola - men med möjlighet att bygga ut till tre paralleller. Där kommer även att byggas en fullstor idrottshall. Med fullstor menas en hall på c:a 20 x 40 meter som möjliggör spel på tävlingsnivå för t ex handboll, innebandy, basket och futsal. Många andra idrotter kommer givetvis också att kunna utövas där. Ett mycket välkommet tillskott för idrotten i Söderköping.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

En ny skola kräver utrymme, för byggnaderna och för skolgårdar. Trafiken måste kunna fungera när föräldrar skjutsar sina barn. Många alternativ har framförts från oppositionen. Inget av dessa alternativ uppfyller kraven. Förslagen har bl a varit kreatursvallen (vid Djurbergs, som själva fått avslag på att bygga där), Brobyskolan (som numera byggts om för LSS daglig verksamhet). Även hundrastgården har föreslagits. Dessa områden är inte tillräckligt stora eller lämpliga för att rymma den skola och idrottshall som efterfrågas och behövs. Markunderlaget vid hundrastgården är olämpligt för en skolbyggnad, det skulle krävas omfattande pålning bl a.

Platsen som valts kan verkligen inte beskrivas som “stadens utkant”. Särskilt inte när Albogadalen börjar byggas ut, under 2030-talet, då är läget centralt istället. En ny skola planeras ju inte för de närmaste tio årens behov utan för att kunna brukas många årtionden framöver.

Avståndet från t ex Sofies Gård är 300 meter.

Det förslag på placering som Kommunfullmäktige beslutat om ligger nära naturen och motionsspåret “En gång för alla”.

De låga födelsetalen i Sverige (och övriga världen utom Afrika) är ju ett välkänt problem. Det betyder att Ramunderskolans “växtvärk” är på väg att upphöra. Under överskådlig tid kommer det att räcka med en högstadieskola.

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

Majoriteten har under mandatperioden genomfört stora satsningar för att komma tillrätta med de problem som finns. Det gäller hög skolfrånvaro, det gäller kränkningar där vi skärpt kraven på rapportering. Nämnden följer upp frånvaron och kränkningarna regelbundet. Vi har även inrättat en s k akutskola där elever kan placeras under en kortare period och undervisas separat från övriga klassen.

Det förtjänar att nämnas att Ramunderskolans studieresultat rankar skolan som en av de allra bästa kommunala högstadieskolorna i Östergötland, år efter år.

Särskilda satsningar görs nu för barn i behov av särskilt stöd.

Ett skolsocialt team inrättades under 2025, det är ett samarbete mellan BUN och Socialnämnden. Det skolsociala teamet ska hjälpa till att öka skolnärvaron, stärka elevers psykiska hälsa och minska risken för framtida sociala problem genom tidiga och samordnade insatser.

Moderaterna i Söderköping

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

Det är en kombination av olika saker. En viktig faktor har varit att flera frågor om skollokaler har påverkats av oförmåga att komma till beslut, samt att beslut omprövats vid ett flertal tillfällen. Lokalerna i tätorten har varit föremål för flertalet utredningar sedan mitten av 00-talet. Flera försök har gjorts, senast i inledningen av den här mandatperioden, att komma överens brett över partigränserna, men dessa har inte lyckats. Förändrade förutsättningar, exempelvis svängningar i migrationspolitiken, pandemi, demografiska faktorer och upptäckta markföroreningar har också gjort att beslut omprövats.

Osäkerheten i vad som ska gälla för vissa lokaler har gjort att underhåll av dessa inte genomförts i den mån det borde. I vissa fall handlar det även att lokalerna som sådana kommit till sin tekniska livslängd och behöver bytas ut eller genomgå kraftig renovering.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Det absolut viktigaste för att komma framåt nu är att faktiskt ta beslut om vad som ska gälla, och att stå fast vid dessa över tid. Det innebär att det kanske inte alltid går att hitta optimala lösningar som alla kan ställa upp på – utan att hitta tillräckligt bra lösningar som tillräckligt många kan acceptera. På så sätt kan det skapas tydlighet i vilka lokaler som ska användas till vad och rätt underhåll kan sättas in.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

Vi tror att det nästa mandatperiod kommer att behöva göras ett helhetsgrepp kring alla F-6-skolor i kommunen. Det vi ser i omvärlden är ett minskat antal elever i grundskoleålder vilket lett till skolor som stängs i en majoritet av landets kommuner, och har redan lett till avveckling av förskolor i Söderköping. Det kan komma att påverka hur skolorna organiseras i kommunen, men vilken eller vilka skolor som påverkas är för tidigt att avgöra. Det som blir viktigt för oss är barnperspektivet, och att upprätthålla en så god social och pedagogisk standard som möjligt.

Det här är ju en av de frågorna som präglats av politisk instabilitet och förändrade omvärldsfaktorer som beskrivs i svaret på den första frågan ovan. Det är nu viktigt att hålla i frågan även efter höstens val. Om det 2027 skulle behöva börjas om med detaljplanering på en annan plats kommer en ny skola inte stå färdig förrän i mitten av 2030-talet.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Det har lyfts olika andra alternativ, som renovering (och tillbyggnad) av befintliga byggnader där det antingen ryms skolverksamhet eller annan kommunal verksamhet, alternativt en nybyggnation vid Broby. Det är viktigt att poängtera att vid en renovering av byggnader där det redan finns en omfattande kommunal verksamhet, som Bergaskolan eller kommunhuset, skulle krävas en omfattande evakuering under byggtiden. Det innebär en evakuering under flera år till lokaler som idag inte finns. De befintliga lokalerna skulle heller inte rymma den aktuella verksamheten, så de skulle behöva byggas till, och de studier som har gjorts visar att lokalerna ändå inte skulle bli ändamålsenliga (för små klassrum). Sammanlagt bedömer inte vi att det är ett varken ekonomiskt eller praktiskt genomförbart alternativ som skulle leda till en optimal verksamhet.

En nybyggnation vid Brobyskolan har också studerats och valts bort, dels på grund av att lokalerna nu används till annan verksamhet, samt att utrymmet är för litet för att rymma skolans lokaler samt skolgård. Trafiksituationen vid Brobyskolan och vägen upp från E22 var undermålig redan vid den tidigare skolan och skulle bli ännu värre vid en dubbelt så stor skolverksamhet.

Utifrån detta så beskrivs är det enda rationella en nybyggnation, och där har vi, efter flera olika utredningar om den lämpligaste platsen att bygga på, landat i att läget vid Alboga är det mest lämpliga. Vi är övertygade om att skolans verksamhet och det befintliga friluftsområdet går att kombinera på ett bra sätt. Vi ser också att skolan ur ett långsiktigt perspektiv (skolan ska stå där i många decennier) ligger strategiskt i stadens utvecklingsriktning.

Det finns två högstadieskolor i Söderköping, men bara en kommunal. Elevantalet är ännu så länge för litet för att kommunen ska kunna erbjuda två högstadieskolor. För att kunna bedriva en högstadieverksamhet med ämneslärare som har fulla tjänster krävs ett visst elevunderlag. Det var en av anledningarna till att Bergaskolans 7-9 och Ramunderskolans 7-9 sammanlades för cirka 15 år sedan. Vi ser inte heller att elevunderlaget kommer att växa under överskådlig tid så att det räcker för detta. Skulle det bli så, så är vi inte emot att skapa ytterligare en högstadieskola då.

Däremot måste det så klart finnas ändamålsenliga lokaler för Ramunderskolans verksamhet.

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

Det är viktigt att konstatera att skolledningen har uppmärksammat frågan, och arbetar hårt med att komma tillrätta med problematiken. Det är också en anledning till att frågan synliggörs lite ytterligare. Det är dock ett reellt problem som kräver flera olika lösningar och att hela samhället hjälps åt. Vi vill:

göra Ramunderskolans lokaler mer ändamålsenliga genom att tillföra ytterligare lokaler på området samt att bygga om vissa delar för att skapa mer trygghet
förstärka Focus arbete både under och utanför skoltid
erbjuda mer föräldrastöd och föräldrautbildning för att underlätta för föräldrar att ta sitt ansvar för barnens vardag

Mattias Geving (S), tillträdande kommunalråd

Tuula Ravander (S), avgående kommunalråd

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Tyvärr har skollokaler i Söderköping sedan länge varit ett sorgligt kapitel i vår kommun. Det har saknats långsiktighet i planeringen och underhållet på många skolor har varit kraftigt eftersatt och bortprioriterat. Man har i många år försökt lösa problemen med kortsiktiga insatser genom att lappa och laga, evakueringslokaler eller sätta upp hyrda baracker som blir dyrt i slutändan och som oftast inte uppfyller kraven på ändamålsenliga skollokaler.

Vi anser att skollokaler måste prioriteras och bygga på långsiktighet och svara mot faktiska behov. Det ska finnas tydliga och konkreta underhållsplaner och de ska självklart följas.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

Sankt Anna skola ska självklart finnas kvar. Den är viktig för att skärgården och landsbygden ska leva året runt. Det finns krafter som vill lägga ned Sankt Anna skola men det kommer inte att ske om vi får vara med och bestämma. Detsamma gäller våra övriga landsbygdsskolor som Östra Ryd, Mogata och Västra Husby. Landsbygdsskolor måste ibland få kosta lite mer men önskvärt vore så klart om det på vissa skolor fanns fler barn. Där vill vi arbeta för att det ska bli lättare att leva och verka på landsbygden, även för barnfamiljer.

Vi anser att det behövs en ny F-6 skola men är kritiska till att den placeras just i Alboga. I området finns redan Björkhagaskolan men det saknas en F-6 skola i norra delen av stan. Att Bergaskolans elever och personal behöver ändamålsenliga lokaler är vi alla överens om men vi tror inte att en skola i Alboga är rätt lösning och vi tror inte att det är realistiskt att få en sådan skola klar till 2030 då beslutet sannolikt kommer leda till protester och överklaganden. Dessutom kommer barnkullarna minska kraftigt framöver under en 10-årsperiod. Vi vill istället undersöka möjligheten att bygga en ny mindre f-6 skola i norra delen av stan, exempelvis på Kreatursvallen. Det skulle underlätta för familjer som arbetspendlar till Norrköping och som slipper skjutsa sina barn genom hela stan. Där finns också närhet till Brobyskogen och trafiksituationen skulle inte bli lika besvärlig som på Albogaområdet.

Vi i Sverigedemokraterna har länge drivit frågan att det behövs två kommunala högstadieskolor i Söderköping. Ramunderskolan är idag för stor sett till antalet elever. Tonårsperioden är en känslig ålder för många barn och ungdomar. Det riskerar att leda till otrygghet, bristande studiero och en ohållbar situation och arbetsmiljö för såväl elever som pedagoger och annan personal. Personalen på Ramunderskolan gör ett fantastiskt arbete men de måste få rimliga förutsättningar att möta varje elev och hantera allt som kan hända på en högstadieskola. Därför anser vi att det behövs två kommunala högstadieskolor. Söderköping är inte större än att de både skolorna skulle kunna samordna behovet av vissa resurser som exempelvis speciallärare, elevhälsoteam och kanske även vissa lärare

Annelie Sjöberg

Ordförande och Gruppledare Sverigedemokraterna Söderköping

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

En orsak är att politiker väljs på fyra år men fastighetsunderhåll kräver planering för 20-50 år. Underhåll och lokalbehov har länge nedprioriterats för att spara pengar på kort sikt. Underhållsskulden har vuxit och nu finns varken ekonomi eller personella resurser att hantera alla behov. Otydligt ansvar, stuprörstänk och bristande uppföljning gör att ingen anser sig äga problemet. Långdragna brister som vattenskador, fukt och mögel kräver till slut snabba beslut om tillfälliga och ofta dyra åtgärder.

Vi ser också åtgärder som inte har förankrats hos de som ska arbeta i lokalerna. T.ex. Mogata skola och den nybyggda förskolan där man vid utformning av matsal missat att över 100 skolelever ska äta tillsammans med förskolebarnen. Nu vill ingen ta ansvar för missen och att åtgärda problemen sägs bli för dyrt.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

Det krävs omfattande åtgärder för att hantera kommunens samtliga lokaler på ett bättre sätt: Tydliggör ansvar. Förebyggande underhåll måste prioriteras. Inför omgående underhållssystem och systematisk fastighetsplanering.

Vad gäller skollokaler föreslår Söderköpingsinitiativet:

Avbryt projekt Albogaskola. Detta kostsamma projekt kommer ta för lång tid att realisera samtidigt som elevantalet minskar.
Gör om kommunhuset till skola och gör Bergaskolan till nytt kommunhus.
Bygg ett nytt hus för kreativa ämnen som slöjd och bild. Huset byggs enligt en tanke om multifunktion så att det blir möjligt att användas till exempelvis för föreningsverksamhet.
Sverige har en stor utmaning med låga födslotal. Med en smartare och mer flexibel hantering av lokaler som utgår från alla verksamheter och inte bara skolan och där olika lokaler enkelt kan ställas om utifrån behov kan familjer i Söderköping vara trygga med att det kommer finnas bra skolor och barnomsorg oavsett om det föds få eller många barn i framtiden.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

En livskraftig skärgård behöver en skola. För att skapa förutsättningar för att skolan ska finnas kvar i framtiden behöver vi tänka helhet och hitta möjligheter för att göra området livskraftigt året om, så att fler barnfamiljer har möjlighet att leva och verka i Sankt Anna. Den lugna och trygga miljön på Sankt Anna skola kan nyttjas som resursskola för elever i kommunen med särskilda behov. Sommartid kan den användas som t.ex. lägerskola. Stort engagemang finns hos lokala föreningar, markägare, medborgare och företagare. Under hösten initierades projektet ”Utveckla Sankt Anna” där kommunen bör vara en självklar deltagare.

3) Det har i omgångar varit tal om att uppföra en F-6 skola i Alboga. Efter att ha klubbats igenom, dragits
tillbaka så ska den nu åter uppföras och preliminärt stå klar 2030. Kritik har framförts att den förläggs i stadens utkant.

a) Vad anser ni om gången kring den nya skolan?

Att besluta om ett så omfattande projekt utan bred politisk enighet är oansvarigt. Vi är kritiska till placering och storlek på byggnation. Särskilt nu när vi ser att elevantalet minskar kraftigt kommande år. Det har redan köpts konsulttjänster för över 5 miljoner kopplat till en ny skolbyggnad utan att det finns en färdig detaljplan, ca 90 % av denna kostnad kan inte återanvändas när projektet nu har återupptagits.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Vi ställer oss bakom den skrivelse som inkommit från Söderköpings orienteringsklubb där man flaggar för omfattande risker för friluftsanläggningen där skolan ska placeras. Ansvariga politiker har varken beaktat påverkan på föreningsverksamheten eller förskolan Snigeln som finns på området. I tidigare artikel i NT kan man läsa att projektet avbröts för att det saknade trafiklösning och hantering av dagvatten och att påverkan på friluftsområdet skulle bli stor. Vi anser att kommunen ska prioritera nyttjande av befintliga skolområden t.ex. Björkhaga där dagens kommunhus ligger. Här finns närhet till skolbespisning, idrottsanläggningar och bibliotek.

Utdrag från Skrivelse inskickad av Söderköpings orienteringsklubb:

”Vår bedömning är att den förstudie som ska ligga till grund för beslut om placeringen av den nya skolan inte har beaktat det faktum att den föreslagna platsen i stor utsträckning tränger undan stadens mest frekventerade motionscentral. Mot bakgrund av detta anser vi att förstudien, i dess nuvarande form, uppvisar allvarliga brister och därför inte kan betraktas som ett tillförlitligt beslutsunderlag. Vi vill även framhålla att den aktuella platsen redan är i aktivt bruk och att den rymmer verksamheter som är av stor betydelse för folkhälsan och samhällsnyttan.”

Frågan är tudelad då det finns fördelar med mindre skolor där elever kan byta skola vid behov. Samtidigt finns det kostnadsfördelar med större enheter där fler elever kan dela på t.ex. matsal och specialsalar. Idag finns en kommunal högstadieskola och en fristående högstadieskola (Söderköpings Waldorfskola). Utifrån hur elevantalet kommer utvecklas kommande år och det ekonomiska läget ser vi främst att mer resurser behöver läggas på befintliga skolor och att samverkan mellan dessa stärks. Vi vill satsa på att bygga en kompetent organisation där arbetsmiljön främjas för att minska sjukfrånvaro och personalomsättning.

Som led i detta behöver vi också skapa bättre förutsättningar för att kunna ta hand om de ca 10 % av eleverna som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt 5 % med särbegåvning. Vi vill att högstadietiden, både skolgång och utbud av fritidsaktiviteter, ska skapa en positiv bild av vår stad och locka till att stanna.

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

I kontrast till den styrande majoriteten vill Söderköpingsinitiativet satsa på Söderköpings skolor. Vi anser att de nedskärningar som präglat de senaste åren kommer att få allvarliga konsekvenser om inte utvecklingen snarast vänds.

När vi frågar lärare och skolmedarbetare får vi följande förslag:

Klasser behöver ha färre elever för att skapa arbetsro. Elever som vill vara i skolan och lära sig måste utgöra norm. Skolmiljön behöver anpassas för att minska distraktioner och digital teknik avgränsas.
Lärare ska ha balans mellan undervisning och administrativa uppgifter där undervisning prioriteras.
Inför specifika resurser som hanterar kontakter med vårdnadshavare och löser konflikter. Satsa på elevhälsan.
Inför kontrakt mellan skola, vårdnadshavare och elever där det tydliggörs gränsytor. Tydliggör att det råder noll-tolerans vad gäller förstörelse och kränkningar. Allt polisanmäls och den som förstör får ersätta.
Schemalägg lunch med obligatorisk närvaro för elever och med vuxna vid borden. Elever behöver äta för att orka en skoldag. Matsituationen är också ett bra sätt att träna på att umgås socialt.
I Söderköping finns en gymnasieskola i toppklass som den styrande majoriteten, tillsammans med Sverigedemokraterna, valt att i delar lägga ner. Söderköpingsinitiativet jobbar nu aktivt för att år 2028 återstarta teoretiska linjer på skolan. En gymnasieskola med både praktiska och teoretiska program i Söderköping gör det också möjligt för fler ungdomar att studera i hemkommunen som i många fall upplevs som tryggare än de större grannkommunerna. Vi vill visa att våra ungdomar är viktiga och värda att satsa på.

Ellen Friberg, Lina Widlund, Klara Jacobsson
Söderköpings Initiativet

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

Skollokalerna är eftersatta därför att underhåll och investeringar under lång tid har prioriterats bort i kommunens budgetar. I stället för att ta ansvar för det löpande underhållet har man skjutit problemen framför sig. Resultatet är att kommunen i dag tvingas till dyra nödlösningar, samtidigt som barn och personal får arbeta i lokaler som inte håller måttet. Det är ett politiskt ansvar – och ett tydligt exempel på vad som händer när välfärden inte är första prioritet.

b) Hur vill ert parti få ordning på skolsituationen?

För Vänsterpartiet handlar det om att byta prioriteringar. Kommunen måste ta ett samlat grepp om fastighetsunderhållet och börja investera långsiktigt i skolan. Fastighetskontoret behöver ges både resurser och mandat att arbeta förebyggande, inte bara rycka in när situationen redan blivit akut. Vi vill se färre tillfälliga lösningar och ett tydligt mål om att minska beroendet av baracker och evakueringar. Barn har rätt till trygga, fungerande skolmiljöer – inte provisorier.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ditt parti på skolans framtid?

För Vänsterpartiet är det viktigt att hela kommunen ska leva. Sankt Anna skola är en central del av bygden och ger barn möjlighet till en trygg skolgång med närhet till både vuxna och kamrater. Mindre skolor och rimliga gruppstorlekar skapar bättre förutsättningar för lärande och arbetsmiljö. Att värna skolan är därför både en utbildningsfråga och en fråga om jämlikhet mellan stad och landsbygd.

Hanteringen har varit ett misslyckande. Behovet av en ny skola har varit känt i många år, men trots detta har projektet stoppats och återupptagits flera gånger. Om tidigare beslut hade fullföljts hade skolan redan kunnat stå klar, och de problem vi sett med Broby och Berga hade i stor utsträckning kunnat undvikas. När politiken tvekar och skjuter upp nödvändiga investeringar är det barnen och personalen som får betala priset.

b) Vad anser ni om placering av den nya skolan?

Placeringen följer kommunens planerade utveckling och de områden där nya bostäder tillkommer. I ett längre perspektiv är det därför en rimlig lokalisering. Söderköping har redan skolor som täcker de centrala och sydliga delarna av staden, medan Alboga-skolan kan möta behoven i östradelen. För oss är det viktigt att skolstrukturen är geografiskt balanserad och inte leder till ökad trängsel i redan belastade områden.

Det korta svaret är nej. En så stor högstadieskola innebär betydande utmaningar. Trängsel, hög ljudnivå och stora elevgrupper gör det svårare att skapa trygghet och studiero. Vänsterpartiet menar att kommunen hade varit bättre rustad med fler, mindre högstadieskolor där elever och personal får en mer överskådlig och trygg vardag.

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ditt parti att man ska komma till rätta med problemen?

Ett hårdare klimat är ingen slump. När skolor blir för stora och resurserna inte räcker till ökar stressen för både elever och personal. För att komma till rätta med problemen krävs fler vuxna i skolan, rimligare gruppstorlekar och en skolorganisation som sätter trygghet före effektivitet på papperet. På sikt behöver kommunen också utreda möjligheten att etablera ytterligare en högstadieskola för att minska trycket på Ramunderskolan.

Jonas Söderlund, Gruppledare
Vänsterpartiet Söderköping

1) Ramunderskolans slöjdsal är i dåligt skick, Brobyskolan stängdes ned efter problem med lokalerna, evakueringsskolan Berga används på övertid.

a) Varför är skollokalerna så eftersatta och lågprioriterade när barnen är kommunens framtid?

b) Hur vill ni få ordning på skolsituationen?

Om jag som barn- och utbildningschef fick drömma skulle såklart mer resurser läggas på våra skollokaler. Men nu är det inte min förvaltning, och inte heller barn- och utbildningsnämnden, som äger lokalfrågorna utan det är kommunstyrelsen. Och deras jobb är verkligen inte lätt då en del lokaler är eftersatta och behoven är lika stora överallt. Samtidigt kan jag se att man har gjort många satsningar under de senaste åren: Västra Husby skola, Björkängens skola, Mogata förskola, Skönberga förskola och L-huset vid Ramunderskolan är stora genomförda projekt. Det har också gjorts mindre insatser på till exempel Östra Ryds förskola, Nyströmska och Mogata skola.

2) Sankt Anna skolas framtid har vid flera tillfällen varit uppe för diskussion.
Hur ser ni på skolans framtid?

Det finns i nuläget ingen politisk vilja att stänga ned Sankt Anna skola. Istället beslutade barn- och utbildningsnämnden i december 2025 att öka det ekonomiska stödet till skolan. Samtidigt utmanas verksamheten av att elevtalet sjunker och till hösten kommer det vara runt 30 elever. Som tur är har vi även där skicklig personal som kompenserar för de delar som kan vara svåra att förverkliga i en liten verksamhet.

a) Vad anser ni om gången kring den nya skolan?

b) Vad anser ni om placeringen av den nya skolan?

Bergaskolans elever och personal är värda en ny skola. Från förvaltningens håll har placeringen inte varit en huvudfråga, istället har vikten av att skolan byggs betonats. Jag har tillit till att kommunstyrelsen har tagit fram den plats som lämpar sig bäst. Tyvärr kan jag bli oroad över att placeringen kan bli en stridsfråga som försenar bygget. Avstånden inom Söderköpings tätort är aldrig långa, därför ser jag inte det som något bekymmer. Jag tänker att många kommer att vilja gå på en helt nybyggd skola.

4) Ramunderskolan är den enda kommunala högstadieskolan med ca 490 elever, tidigare fanns det tre högstadieskolor i kommunen. Skolan har växtvärk och har haft problem med kränkningar som enligt insändare till NT inte hanterats.

a) Räcker det med en högstadieskola i Söderköping?

b) Det tycks bli ett allt hårdare klimat inom skolan. Hur anser ni att man ska komma till rätta med problemen?

En eller flera högstadieskolor är politisk fråga och oavsett organisation så finns det både för- och nackdelar. Men kommunen har det tufft ekonomiskt just nu. Därför kan jag känna att det är bättre att satsa pengarna på en ny F-6 skola. Samtidigt bör skollokalerna förbättras för alla elever som redan går på Ramunderskolan, istället för att bygga en ny högstadieskola. Att vissa elever känner otrygghet beror till stor del på att skollokalerna är dåligt anpassade till de behov som en modern skola har. Samtidigt är det värt att notera att trots de negativa åsikter som framkommit så värderar de flesta klasser på skolan att deras trygghet är hög. Det visas i elevernas svar i en nyligen genomförd enkät. Vårt mål är dock att alla elever ska ha samma upplevelse. En del i detta arbete var införandet av mobilfri skola i höstas och inom kort börjar ny personal som ska stärka tryggheten och studieron på skolan. Viktigt är också att Ramunderskolan fortfarande har bland de bästa betygsresultaten när det gäller de kommunala skolorna i östra Östergötland.

Anders Palmgren
Barn- och utbildningschef Söderköpings kommun

Valdemarsvik

1) Sommaren 2025 hade 47,8 % av niondeklassarna som gick ut Vammarskolan godkänt eller bättre betyg. Detta kan jämföras med 59,5 % 2024 och 68,2 % 2023. Statistiken gör Valdemarsvik till sämst i Sverige. Källa: Kolada.se. Efter att SP skickat ut frågorna framkom det att informationen på Kolada.se inte stämmer. (Kolada är en databas med cirka 6 000 nyckeltal som ska underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och regioner. Reds anm). Läs mer i utbildningschef Carina Halls svar.

a) Vad tror ni tappet beror på?

Resultat fluktuerar av naturliga skäl under åren men detta verkar tyvärr vara del i en ihållande trend där den politiska styrningen under innevarande mandatperiod inte har lyckats.

b) Hur vill ni vända denna negativa trend?

Den så viktiga förskolan lägger grunden för den vidare skolgången. Det är därför viktigt att våra barn går i förskola samt att denna fortsätter att hålla god kvalité.

Ett gott ordförråd bidrar till förståelse och därför behöver vi ha duktiga skolbibliotekarier och bibliotekarier som uppmuntrar till läsning från tidig ålder. Det är också viktigt att barn ser föräldrar och andra vuxna som läser för att själva bli inspirerade till läsning.

Att eleven är närvarande i skolan är prioriterat. Det är därför viktigt med tidiga insatser tillsammans med vårdnadshavare för att bryta hemmasittande.

Vidare är ett aktivt föreningsliv med möjlighet att träffa nya vänner och utöva sina intressen, oavsett om det är kultur eller idrott eller något annat, en viktig faktor för psykiskt och fysiskt välmående vilket också spelar roll för skolresultatet.

Behöriga lärare vet vi är en framgångsfaktor och kompetensförsörjning är prioriterat - både att behålla behöriga lärare men också rekrytera nya.

Det är slutligen viktigt med ordentliga överlämningar mellan varje stadie från förskolan och upp till högstadiet så att information om eleven förs över till nästa personalgrupp som ska lära ut i nästa fas av utbildningen.

Men goda skolresultat är inte bara ett uppdrag för skolan utan för oss alla - vi som föräldrar, släktingar, grannar, vänner och civilsamhälle måste uppmuntra utbildning och bildning och lyfta betydelsen av dessa för våra barn i tidig ålder.

Centerpartiet i Valdemarsvik genom Jenny Elander Ek (gruppledare).

Resultatet för 2025 i Kolada är missvisande eftersom betygen från lovskolan ännu inte har registrerats i statistikprogrammet. När lovskolan räknas med är den korrekta andelen godkända i alla ämnen 57,4 procent, vilket motsvarar en genomsnittlig placering nationellt. Andelen elever behöriga till yrkesprogram är då 80,9 procent. Det är självklart inget vi kan nöja oss med.

Vi är dock övertygade om att de åtgärder som genomförts i skolan är rätt väg att gå och att de behöver få verka över tid för att ge full effekt. Exempel på sådana insatser är det skolsociala teamet, starten av den särskilda undervisningsgruppen Utsikten samt akutskolan, ökade förväntningar på eleverna, lovskola samt ett mer systematiskt arbete för att minska frånvaron. Vi vill tydligt visa vårt stöd för skolchef, rektorer och skolpersonal. Vi har mycket kompetent personal med hög legitimeringsgrad.

Samtidigt visar resultaten att vi ännu inte nått hela vägen och att det finns tydlig förbättringspotential. För att öka studieron behöver allvarliga ordningsproblem hanteras tidigare. Föräldraansvaret behöver också stärkas för att öka elevernas motivation under den viktiga tid i livet då lärandet är som mest mottagligt.

b) Hur vill ni vända denna negativa trend?

Vi anser att de mjuka värdena behöver få större utrymme. Alla inblandade ska känna sig sedda, hörda och uppskattade för både den de är och det arbete som görs. Genom ökad dialog och tätare kontakt mellan politiker, skolchef, rektorer, skolpersonal, vårdnadshavare och elever vill vi stärka förståelsen för varandras roller och situationer.

Vi ser också behov av ett bredare gemensamt ansvar för barn och ungas välmående och skolgång. Kommunen bör därför utveckla samverkan med civilsamhället, till exempel genom införandet av läs- och rastföräldrar. I dag kämpar många var för sig, ofta i tysthet. När fler vuxna tar ansvar tillsammans och arbetar mot samma mål skapas bättre förutsättningar för både elever och personal. Det är vägen framåt för att långsiktigt stärka skolan.

Kristdemokraterna Valdemarsvik

Det fanns ett fel i inrapporteringen av resultaten, vilket det visades sig att resultaten var något bättre än de som redovisades i Kolada. Dock spelar det ingen roll i det stora hela, resultaten är alldeles för låga.

Problemet med låga skolresultat har kommunen brottats med under många år. Det jobbas hårt med frågan inom skolan.

b) Hur vill ni vända denna negativa trend?

Frågan om skolresultaten var uppe på kommunstyrelsen den 22/12, där det beslutades om en djupare utredning och analys av resultaten och orsakerna bakom. Den kommer att visa vilka ytterligare åtgärder som kommer att krävas. Skolan och elevernas kunskapsnivå är ett mycket prioriterat område.

Moderaterna

Tappet har många orsaker, men en viktig anledning är att politiken misslyckats. Ansvariga partier har varit för passiva, saknat målbild och inte stöttat skolorganisationen nog. De styrande – M, SD, LPo och KD - har fokuserat på att lägga ner skolor i stället för att se till att de som finns har förutsättningar för att lyckas.

b) Hur vill ni vända denna negativa trend?

Grunden för godkända betyg läggs redan i förskoleklass/ lågstadiet. För att lösa den negativa trenden måste vi ha kvar kommunens alla skolor och ge dem de förutsättningar som behövs för att dra nytta av mindre klasser. De senaste årens velande angående skolorganisationen har skapat oro bland invånare och lärare. S vill ge tydliga besked att ingen skola kommer att läggas ned. I vårt budgetförslag la vi dessutom 2.5 miljoner extra till sektorn. De skulle ha kunnat användas här – men förslaget blev tyvärr nedröstat. Slutligen vill vi även ge skolan tydligare politiskt stöd och direktiv. Bland annat för att plocka upp och stötta elever som är i riskzonen för underkända betyg, och ta fram tydligare rutiner för hur familjer kan involveras.

Socialdemokraterna i Valdemarsvik

Frågan om skolresultaten var uppe i KS 22/12, där det beslutades om en djupare utredning och analys av resultaten. Vi håller inte helt med om de redovisade resultaten men oavsett så är de naturligtvis inte bra.
Vi i SD avvaktar utredning och analys innan vi tar ställning till framtida förslag om förbättringar inom skolans verksamhet.

Per Hanö, Gruppledare
Sverigedemokraterna Valdemarsvik

Valdemarsviks kommun arbetar långsiktigt och strukturerat för att fler elever ska uppfylla betygskriterierna i alla ämnen. Resultaten visar att det finns utvecklingsområden inom skolan.

Resultatet som presenterades i media förra veckan pekade på att Valdemarsviks kommuns årskurs nior var sämst i landet när det gäller betyg i alla ämnen. Den statistiken är inte komplett. Valdemarsviks kommun rapporterar betygsresultat till SCB, som i sin tur levererar statistiken vidare till Kolada. I den rapportering som ligger till grund för Koladas siffror har betyg efter avslutad sommarskola inte inkluderats, vilket innebär att statistiken där inte fullt ut speglar elevernas slutliga resultat. Skillnaden beror inte på olika bedömningar av elevernas resultat utan på hur och när betygsstatistik har rapporterats.

Arbetet med att stärka måluppfyllelsen utgår från god studiero, hög närvaro och ett nära samspel mellan undervisning och elevhälsa. Valdemarsviks kommun har mycket goda resultat när det gäller elevernas upplevda arbetsro på lektionerna, vilket skapar en stabil grund för fortsatt utveckling. Utifrån denna grund fortsätter arbetet med att stärka undervisning, uppföljning och tidiga stödinsatser för elever som riskerar att inte nå målen.

För att ytterligare öka måluppfyllelsen behöver Valdemarsviks kommun skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande inom matematik, kemi och moderna språk inom ramen för språkval, där betygen visar att behovet är särskilt tydligt. Det handlar om att utveckla undervisningens kvalitet, stärka uppföljningen av kunskapsresultat och säkerställa att elever får rätt stöd i rätt tid.

Valdemarsviks kommun har i dag höga kostnader per elev i jämförelse med många andra kommuner. Detta understryker vikten av att resurserna används så effektivt som möjligt och att de leder till ökad måluppfyllelse. Inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet tas därför strategier fram med sikte på 2026, med fokus på kvalitet, likvärdighet och långsiktigt hållbara strukturer för skolans organisation och undervisning.

Carina Hall
Utbildningschef, Valdemarsviks kommun

Vikbolandet

1) I våras tvingades elever i kommande årskurs sex från Kättinge skola och Tåby skola att flytta till Vikbolandsskolan pga. platsbrist.
a) Behöver skolorna på Vikbolandet byggas ut eller hur ser barnkullarna ut framöver? Kan det bli en permanent lösning att flytta barn inom skolorna?

Ja det är på grund av platsbrist som den här förändringen är gjord. Tåby skolan har dessutom stora renoveringsbehov men eftersom det finns beslut på att bygga en ny skola i Ljunga så är det inte aktuellt att varken bygga ut eller att renovera Tåby skolan. Att bygga ut Kättingeskolan känns inte heller aktuellt med tanke på att det framöver ser ut att bli minskade elevkullar. Att flytta eleverna ett år tidigare (när de börjar i högstadiet är det ändå nödvändigt att åka till Vikbolandsskolan) redan i sexan kommer vara nödvändigt ytterligare några år framöver.

b) Hur ser ert parti på skolfrågan på Vikbolandet?

Vi förstår att det finns utmaningar både med kompetensförsörjning och med lönsamhet med de mindre skolorna. Det är viktigt att undervisningen även i landsbygdsskolorna håller en hög kvalitet. Vi ser också att skolorna på Vikbolandet är viktiga för att människor ska kunna bo på landsbygden. Det är inte rimligt att barn och ungdomar, från familjer som valt att bo utanför stadskärnan, ska bussas runt långa vägar för att gå i skolan i stan.

2) Vikbolandsskolan har under förra året haft problem med skadegörelse med krossade rutor, avfyrning av fyrverkeripjäser inomhus, uppgrävda och omkring kastade växter och misshandel av både elev och lärare.
- Hur ska man komma till rätta med problemen?

Kommunen har vid något tillfälle haft en kamera uppsatt på skolan. Det vi kunde se då var att skadegörelsen upphörde. Kamerabevakning av skolan kan alltså vara en åtgärd som kan skapa större trygghet och minska skadegörelsen. Ett större trygghetsarbete skulle också behöva genomföras på Vikbolandsskolan. Samtal, informationsspridning och kunskapshöjande insatser för både elever och föräldrar skulle kunna vara en åtgärd. Vi behöver skapa en större förståelse för att den miljö som elever och lärare vistas i formas av eleverna och lärare tillsammans.

Christian Widlund
Kommunalråd och Gruppledare för Centerpartiet i Norrköpings kommun

Vi anser att alla skolor, oavsett stad eller landsbygd, ska planeras långsiktigt och med barnens behov i fokus. Elevkullarna varierar och därför behöver kommunen följa utvecklingen och se till att lokalerna anpassas till antalet elever. Det innebär att kommunen ibland behöver göra anpassningar där det är nödvändig men det innebär inte att det måste vara en permanent lösning.

Vi Kristdemokrater vill värna landsbygdsskolorna ur flera perspektiv. Dels för oss är det viktigt att alla skolor i hela kommunen håller hög kvalitet för att stimulera elevernas lärande, men också för att familjer ute på landsbygden ska kunna få vardagen och livspusslet att gå ihop. Skolan är också en central del i trygghetsskapande och vi kommer att fortsatt sträva efter att landsbygdsskolorna ska ha samma förutsättningar som skolorna i stan med hänsyn till utvecklingen kopplat till elevantal.

Skadegörelse och ordningsregel i skolan behöver mötas med tydlighet och förebyggande arbete. Vi betonar familjens ansvar och vikten av nära samarbete mellan hem och skola. Föräldrarna behöver vara delaktiga i sina barns skolgång och ta ansvar när problem uppstår, även vid skadegörelse.

Samtidigt behöver skolan ha rätt verktyg. Fler vuxna i skolmiljön, tydliga ordningsregler och ett fungerande elevhälsoarbete är viktiga delar. Enskilda elever ska inte på påverka trygghet och studiero för andra. Samverkan mellan skola, socialtjänst och polis, liksom kameraövervakning där det är lämpligt kan bidra till en lugnare skolmiljö.

Det är lätt att bara fokusera på det negativa men vi vill även lyfta att det finns mycket fungerar bra i skolorna idag. Vi tror att genom att fortsätta stärka tryggheten och samarbetet kan vi bidra till en mer positiv utveckling både för elever och personal.

Claes Nilsson, ordförande för Kristdemokraternas partiavdelning

Tillgängliga befolkningsprognoser för hela Norrköping, inklusive Vikbolandet visar på sjunkande antal barn kommande tio-årsperiod.

På grund av detta måste verksamheten granskas och anpassas kontinuerligt efter rådande förutsättningar, då det är viktigt att skattekronorna i möjligaste mån används för att göra undervisningen i skolorna så bra som möjligt och undvika att de går till att betala för outnyttjade lokaler.

Vi menar dock att det trots detta är mycket viktigt att fortsätta bedriva skola även i de yttre områdena, som Vikbolandet, och det finns just nu en planering för en ny F-6-skola Västra Vikbolandet som ska ersätta Tåbyskolan och Dagsbergsskolan.

Vad gäller problem med förstörelse på. Vikbolandsskolan så vet vi att Utbildningskontorets ledning och skolans ledning arbetar aktivt för att förbättra situationen. Utbildningsnämnden får kontinuerliga rapporter om tillståndet i Norrköpings skolor, och stöttar förstås de åtgärder som vidtas. Säkerhetsarbetet på alla våra skolor är högprioriterat på grund av samhällsutvecklingen.

Barn och ungdomar som erbjuds intressantare alternativ tenderar att inte hamna på glid och ägna sin tid åt skadegörelse etcetera. Därför är det viktigt att det på Vikbolandet erbjuds alternativ som tillgängliga och öppna fritidsgårdar och andra meningsfulla aktiviteter i närområdet.

Det kan behöva förstärkas med rastvakter, speciallärare och fler närvarande vuxna. Ett ytterligare övervägande är att sätta in kommunala väktare ifall det råder otrygghet på kvällar och helger. Men viktigast är att arbeta få ungdomarna på rätt köl där meningsfulla alternativ till stöket erbjuds.

Utöver det behövs förebyggande arbete där skola, socialtjänst och polis samverkar för att identifiera och punktmarkera individer som skapar otrygghet. Skolorna har också handlingsplaner för hur man arbetar med relationsskapande, trygghetsteam och dialog med vårdnadshavare. Detta arbete behöver prioriteras.

Alex Nejdemo, kommunalråd och gruppledare
Liberalerna

Miljöpartiets inställning har alltid varit att det krävs särskilda satsningar på de skolor som är utanför centralorten. De måste helt enkelt få kosta mer, för att närhet för barnen är viktig. När en skola stängs så permanentas också situationen med få barn där, då barnfamiljer helt enkelt blir mer tveksamma till att flytta till den orten. Detta är ett av flera skäl till att vi under hela mandatperioden hållit fast vid att inga nedskärningar skulle göras på utbildningsnämndens budget, vilket tyvärr gjorde under Borgerlig Samverkans tid vid makten.

Det mest fundamentala är att skolledningen är bra, och känner att de har mandat att hantera situationen. Detta kan innebära att behöva få hjälp utifrån, men vanligast är snarare frågor om i hur hög grad de har möjlighet att hålla kontakt med föräldrar och till och med andra närboende. Sedan ska vi inte missa att det finns större frågor kring de som gör sådana saker: Frågor måste ställas varför det sker. Är det ett uttryck för missnöje? För att det finns behov av extra stöd kring vissa elever? Eller är det ett uttryck för att i brist på bättre saker att göra så drar några runt och förstör? Dessa och flera frågor därtill måste ställas för att också kunna sätta in rätt åtgärder.

MP Norrköping genom Robert Nordman, oppositionsråd

Vikbolandet ska ha bra skolor i ändamålsenliga lokaler, och därför drev vi igenom att det ska byggas en ny skola som kommer ersätta Tåby och Dagsberg.
Vi vill också utveckla resursfördelningen till skolorna så att skolor på landsbygden får rimliga ekonomiska förutsättningar. Det finns strukturella skillnader mellan skolor i staden och på landsbygden, där vi exempelvis ser att det finns svårigheter att rekrytera behöriga lärare. Elevunderlaget är också ofta mindre vilket gör det svårare att ha fulla klasser. Det ger sämre ekonomiska förutsättningar så som resursfördelningsmodellen är utformad idag. Det behövs någon form av landsbygdspeng vilket skulle komma Vikbolandets skolor till del.

Vi vill sätta upp kommunala bevakningskameror för att möta problemen med skadegörelse. Genom samarbete med Polisen sattes en kamera upp tillfälligt under en tid 2025 och då upphörde all skadegörelse. Bevakningskameror är ett effektivt sätt att förhindra yttre skadegörelse.
När det gäller misshandel av lärare och elever så är Moderaternas hållning att allt som kan misstänkas vara en brottslig handling ska polisanmälas. Skolan ska vara en trygg arbetsplats för alla.

Vi ledde arbetet med att starta upp resursskolor och ser det som en del av det trygghetsarbete som behövs på våra skolor. Elever som behöver omfattande stöd kan få det genom resursskolan, som vi också vill bygga ut då dagens 24 platser inte motsvarar behovet. Vi tror att resursskolor är en viktig pusselbit för att komma tillrätta med trygghetsproblem på en del av kommunens skolor.

Simon Johansson
Gruppledare och oppositionsråd (M)

Eleverna i årskurs sex på Kättingeskolan och Tåbyskolan flyttar inte främst till Vikbolandsskolan pga platsbrist, utan för att antalet barn på Vikbolandet blir färre. Generellt kommer barnkullarna i Norrköpings kommun att minska framöver, vilket kräver anpassningar.

Men alla barn och unga förtjänar en kvalitativ skola oavsett var man växer upp. Både i och utanför innerstaden måste skolorna kunna rusta varje enskild individ med de färdigheter som krävs för att både klara skolans uppställda mål och att bli en fungerande samhällsmedborgare.

För att möjliggöra en levande landsbygd behöver det finnas förskolor och skolor relativt nära hemmet som erbjuder kvalitativ undervisning. Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att kommunen har bra förskolor och skolor i hela kommunen, även på Vikbolandet.

Vi socialdemokrater vill se trygghetsskapande personal inom skolan som kan bidra till lugn i klassrummet men även utanför klassrum under exempelvis raster. Många elever som skapar otrygghet på skolan behöver även stöd från socialtjänsten. Vi ser därför att det är viktigt att skolan samverkar nära socialtjänsten. Det är också viktigt att skolan har kamerautrustning för att förebygga problem med skadegörelse.

Louise Malmström (S)
Ordförande i Utbildningsnämnden, Norrköpings kommun

Kommunfullmäktige har redan beslutat om en investering för att bygga en ny skola på Västra Vikbolandet, men planeringen av den nya skolan är i ett tidigt skede. Kommunen kommer att påbörja ett detaljplanarbete, och innan planeringen kan gå vidare behöver detaljplanen vinna laga kraft. Just nu är bedömningen att byggstart kan ske tidigast 2026. Sverigedemokraterna är positiva till denna nybyggnation.

Problemen med vandalisering och bråk på Vikbolandsskolan är mycket omfattande och Sverigedemokraterna ser allvarligt på denna negativa utveckling. Förutom kameror anser vi att skolan bör inhägnas för att hålla obehöriga ute från skolgården. Elever som går på skolan ska inte heller ha tillträde till området utanför skoltid. Elever som utövar våld mot lärare och mot andra elever bör skiljas från vanlig undervisning och flyttas från skolan till annan skola i kommunen. Sverigedemokraterna vill inrätta en akutskola för elever som av olika skäl utgör ett hot mot andra och som förstör tryggheten och studieron för sina kamrater. Tyvärr har vi inte andra partier med oss i detta. Hot mot personal är extra allvarligt och kan aldrig accepteras. Vi måste kunna garantera en god arbetsmiljö för våra medarbetare.

Gunilla Hellberg, Gruppledare i UN, Sverigedemokraterna Norrköping

Alltid svårt att förutsäga, hänger såklart ihop med både barnafödande, byggande och flyttnetto på Vikbolandet.

b) Hur ser ert parti på skolfrågan på Vikbolandet?

Det helt centrala är att det måste till bra och hållbara lösningar också för barn på Vikbolandets landsbygd. Skolan behöver mer resurser och mer personal som ger fler vuxna per barn. Vi vill även se en utbyggd kollektivtrafik som är billigare för resenärerna och fungerar ute på landsbygden som underlättar för människor att förflytta sig utan tillgång till bil.

Skolan behöver stärkta resurser så att den har råd med mer vuxennärvaro bland barnen, vuxna som då också har tid och ork att se varje barn. På så sätt hinner vuxenvärlden se problematiska signaler och sätta in stöd innan det går så långt att barnet sysslar med skadegörelse eller våld. Inget barn är ont av naturen utan det finns alltid omständigheter runt om som skapar destruktiva beteendemönster och det är dessa omständigheter som skolan måste ha resurser att både se och arbeta med. Sedan måste vi stärka resurserna för att barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid. Detta gör man genom att bland annat sänka avgifterna för att delta i idrott/föreningslivet. Men fritidsaktiviteterna måste även tillgängliggöras för alla barn. Genom att skola och fritidshem får möjlighet att samverka med kultur- och föreningsliv öppnas dörrarna för fler att ta del av en aktiv och meningsfull fritid.

Vänsterpartiet, Norrköping

Barnkullarna på Vikbolandet bedöms i nuläget vara relativt jämna de kommande åren och vi ser inga större förändringar i elevantalet i de grupper som finns idag eller bland barn som kommer från förskolan.

Det finns redan ett politiskt beslut om att bygga en ny skola på Västra Vikbolandet som planeras stå kvar 2029. När den står klar kommer elever från bland annat Tåby skola och Dagsberg skola att ha sin skolplacering där. Nuvarande beslut om skolorganisationen gäller fortsatt.

Vår ambition att ha långsiktiga och stabila lösningar som skapar trygghet för både elever och vårdnadshavare.

Skolan har haft händelser som är allvarliga och som tas på stort allvar. Lärare och skolledning har en hög medvetenhet kring den problematik som förekommit, och trygghetsfrågor är en återkommande del av det dagliga arbetet i skolan.

I undervisningen, i mentorskap och i andra sammanhang förs kontinuerliga samtal med eleverna om trygghet, respekt och konsekvenser. Målet är att ge eleverna kunskap och verktyg för att göra trygga och ansvarsfulla val. Skolan arbetar tidigt med att uppmärksamma elever som riskerar att hamna i destruktiva sammanhang och ger stöd genom bland annat nära samarbete med elevhälsan, aktivt mentorskap och dialog med vårdnadshavare

Skolan samverkar också med andra samhällsaktörer och kommunens förebyggarteam för att skapa en tryggare skolmiljö för både elever och personal.

Utbildningskontoret Norrköping

Inför valet 2026 - Läsarnas frågor om skolan

Söderköping

Kontakta oss:

Dela på sociala medier:

Öppettider: