Jesper Stenberg - Därför ska vi minnas förintelsen

Auschwitz, foto från Pixabay.com

Därför ska vi minnas Förintelsen

 

Den 27 januari är det Förintelsens internationella minnesdag (Forum för levande historia, u.å). Så länge vi minns Förintelsen, finns det hopp om att vi inte upprepar den. Snart har det gått 80 år sedan Förintelsen ägde rum och det är få människor kvar idag som med egna ord kan berätta om sina upplevelser. Detta gör att vi som lever idag får ett stort ansvar att hålla dessa berättelser fulla av lärdomar vid liv för att de sedan ska kunna föras vidare från generation till generation.

 

Förintelsen är inte det enda misstag som skett i människans historia (Fried 2017, s. 144), men den skedde förhållandevis nyligen i vårt då nästan moderniserade samhälle. Detta gör att det blir lättare att koppla den till vårt samhälle idag. Som en global läxa från Förintelsen, är det viktigt att vi inte bara minns Tyskland och de drabbade under andra världskriget utan även hur vi behandlar andra människor i allmänhet. Vår värld är långt ifrån perfekt. Vi har mycket lärdomar att ta till oss från händelser som Förintelsen och här spelar undervisning en kritisk roll för att lära ut hur vi ska respektera och behandla andra människor utifrån deras rättigheter oavsett utseende, etnisk bakgrund, religion och kön.

 

De som drabbades av Förintelsen var människor som av någon anledning inte ansågs få behålla rätten till sina liv. Dessa människor blev brutalt uppryckta från sina hem för att föras bort och splittras från sina familjer och i värsta fall mista livet. De har inte på något sätt gjort något fel utan bara varit dem de är (Fried 2017). För alla dessa människor måste vi visa respekt. Respekt för deras lidande, respekt för deras kamp, respekt för deras öde. Det kan vi göra genom att minnas.

 

Det finns människor som hävdar att Förintelsen aldrig ägt rum och att det därför inte finns något att minnas. De hävdar att några förintelseläger och arbetsläger aldrig funnits och att Förintelsen är en konspirationsteori. Dessa tankar kan inte vara möjliga för då skulle miljontals människor över hela världen vara involverade i en organiserad konspiration som har pågått i nästan åtta decennier. Tusentals bilder och fysiska bevis skulle vara förfalskade och detta under en tid då teknologin inte var tillräckligt utvecklad för att åstadkomma något i den formen. Hundratals, tusentals berättelser skulle vara påhittade och organiserade för att inte överlappa med varandra eller ge motstridiga fakta. Tusentals platser skulle vara förvanskade för att ge en falsk bild över händelser som har ägt rum (Harrison, 2017). tusentals koncentrations- och förintelseläger skulle också vara byggda i efterhand för att ge stöd till denna konspirationsteori (United States Memorial Museum, u.å).  Detta är inte rimligt, inte troligt eller helt enkelt inte logiskt. Det finns så många bevis på att Förintelsen har ägt rum, men inga på att den inte gjort det. För att de människor som tvivlar och förnekar inte ska överrösta sanningen måste vi minnas Förintelsen (Harrison, 2017).

 

Ett av Förintelsens offer är 96-åriga Hédi Fried (Natur & Kultur, u.å). I sin bok Frågor jag fått om Förintelsen (2017) skriver hon “Om ingen berättar om Förintelsen kommer den att glömmas, och det som glöms kan med lätthet upprepas” (Fried 2017, s. 99). Vi måste fortsätta prata för att inte glömma. Vi måste påminnas om det hemska med Förintelsen. Vi måste påminnas om omfattningen av den. 13 miljoner människor i alla åldrar mördades. 13 miljoner (De Vries, 2020)! Förintelsen var och kommer aldrig att bli acceptabel. Den får aldrig upprepas, varken nu eller i framtiden. Vi måste fortsätta att minnas och vi måste fortsätta att berätta.

 

Avslutningsvis kan vi inte göra annat än att fördöma denna grymma utrensning av människor som ägde rum under Förintelsen. Vi måste visa respekt för de som drabbades och vi måste värna om att alla människor är lika mycket värda. Genom att fortsätta berätta om ett av historiens största misstag håller vi minnet vid liv och så länge vi minns Förintelsen, finns det hopp om att vi inte upprepar den.

Jesper Stenberg

 

Källförteckning

De Vries, Robert. (2020-10-04). Förintelsen. Tillgänglig: https://www.so-rummet.se/kategorier/forintelsen (2021-01-20)

 

Forum för levande historia. (u.å). Förintelsens minnesdag. Tillgänglig:

https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/forintelsen/forintelsens-minnesdag (2021-01-20)

 

Fried, Hédi. (2017). Frågor jag fått om Förintelsen. Stockholm: Natur & Kultur.

 

Harrison, Dick. (2017). Varför påstår vissa att Förintelsen aldrig ägt rum? Tillgänglig:

https://www.svd.se/varfor-pastar-vissa-att-forintelsen-aldrig-agt-rum (2021-01-20)

 

Natur & Kultur. (u.å). Hédi Fried. Tillgänglig:

https://www.nok.se/forfattare/f/hedi-fried/ (2021-01-23)

 

United States Holocaust Memorial Museum. (u.å). Nazi Camps. Tillgänglig:

https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/nazi-camps (2021-01-21)