Altarskapets legend i ord och ton
Söderköpings-Posten

Altarskåpet från 1400-talets mitt. Foto: Erik Paulsson

Altarskåpets legend i ord och ton

I Östra Ny kyrka på Vikbolandet är planeringen i full gång inför en unik helgmålsbön. Jag möter Lisbet Paulsson, Martin Riessen, Peter Fransson och Roberth Zitman för en pratstund. Tillsammans har de utformat idén kring den samling som kommer hållas första helgen i september. Projektet kretsar kring det ca. 600 år gamla altarskåpet som tronar vid kyrkans kor. Det berättar legenden om Sankta Anna, Jesu mormor.


- Jag har vuxit upp med altarskåpet. Jag minns hur jag satt i kyrkbänken som liten, tittade på figurerna och funderade över vad de föreställde, säger Lisbet Paulsson, kyrkvärd i Östra Ny kyrka.
Lisbet är initiativtagare till satsningen att berätta Sankta Anna-legenden genom ord och ton. Under helgmålsbönen i september kommer hon tillsammans med Peter Fransson, komminister, recitera altarskåpets åtta scenarier. Organist Martin Riessen ansvarar för musiken. För att skapa en tidsenlig atmosfär har han valt ut stycken från Buxheimer Orgelbuch från ca. 1470.
- Detta är en barndomsdröm som gått i uppfyllelse, säger Martin och visar upp det nyligen införskaffade musikverket.
Även kyrkväktare Roberth Zitman är delaktig i satsningen. Han är ansvarig för den dagliga skötseln av kyrkan och dess inventarier.


Efter en fikastund utanför den vackra, rosa kyrkan går vi tillsammans in i kyrkorummet. Altarskåpet ligger i blickfånget redan vid första insteget. Alla har något att berätta och det märks att det vilar en stolthet över altarskåpet och dess historia. Skåpet sägs vara tillverkat i mitten av 1400-talet på en mycket förnäm ateljé i tyska Lübeck. Under denna tidsepok var Östra Ny socken ett ekonomiskt centrum och kyrkan hade hög status. Det skulle synas och att låta beställa ett påkostat altarskåp var ett bra tillvägagångssätt. Skåpet är vackert, bestå ende av snidade träfigurer och uppdelat i åtta scenarier.
Under 1800-talet var dock altarskåpet bortglömt och undangömt på kyrkans vind. Först i samband med en renovering 1940 återfick det sin forna plats. Den något oförsiktiga hanteringen har medfört vissa skavanker och saknade figurer. Behandlingen vittnar om kyrkans tidsepoker och kyrkorummets olika utformning genom århundradena. Men vad är då Sankta Anna-legenden?

Vid första anblick är det en berättelse om barnlöshet, om Anna och Joakims längtan efter ett barn. Historien inleds med förtvivlan men ljusnar då Anna får en uppenbarelse av en ängel som utlovar ett barn. Även Joakim är med om en liknande upplevelse. Det femte sceneriet är mycket detaljrikt och visar den nyblivna familjen, Anna har fött Maria. Vidare får vi uppleva Marias uppväxt med utbildning och så småningom hennes trolovning med Josef. Det avslutande sceneriet föreställer Jesusbarnet som frambärs i templet.


Peter Fransson intresserar sig mycket för den historiska aspekten av legenden och tror att altarskåpet har talat till
människor genom åren.
- Tänk att sitta i kyrkbänken och känna igen sig i berättelsen på altarskåpet! Säkerligen har många barnlösa funnit kraft i bilderna och än i dag finns relevans i detta. Sankta Anna är dessutom skärgårdens helgon och har därmed lokalanknytning här. Att hennes dotter Maria avbildas som en studerande flicka är också anmärkningsvärt. Kanske var medeltiden mer modern än vi ofta tror?
Peter poängterar även en teologisk insikt.
- Vem Anna är och vem Maria är resulterar i det viktiga: ”Vem är Jesus?”. Vad som skett rent fysiskt är inte
det relevanta. Men jungfrufödseln är en bild av något
särskilt, något heligt.


Efter att ha studerat altarskåpets alla delar får jag slå mig ned i kyrkbänken och lyssna till vacker orgelmusik. Martin Riessen ger ett smakprov ur Buxheimer Orgelbuch.
Han väljer att spela på den mindre av kyrkans två orglar. Kororgeln är nämligen mest jämförbar med en 1400-tals orgel. Tonerna ekar mot kyrkväggarna. Efter stycket förklarar Martin att musiken haft olika syften genom kyrkohistorien.
- Nu för tiden använder vi musiken som en enskild programpunkt, vi sjunger en psalm tillsammans eller lyssnar till en kör. Under medeltiden hade orgeln en helt annan roll. Den var en del av predikan, en upplevelse som förstärkte budskapet. Det var ett sätt att uppleva med alla sinnen. I vår mänskliga natur vill vi gärna uppleva, inte få saker förklarade för oss. Jag tror faktiskt att medeltidens sätt att använda musiken kan återkomma. Martin är, precis som Peter Fransson, intresserad av historiska värden. Han menar att altarskåpets betydelse säkerligen varit stor för kyrkobesökarna under medeltiden. Det är inte bara en utsmyckning, det är en berättelse.
- Berättelsen som form är mänsklig och trygg.

Martin Riessen, Lisbet Paulsson och Peter Fransson. Roberth Zitman saknas på bilden men tillhör också planeringsgruppen. Foto: Matilda Wibero

Vi promenerar åter ut i sommarsolen. Med mig har jag ny kunskap kring lokalhistoria och en förståelse för värdet i kyrkans inventarier. Det är skatter väl värda att visa aktning för och berätta om. Men jag inser också att allt jag fått förklarat för mig inte kommer rymmas i en tidningsartikel. Därför känns det skönt att veta att den intresserade har chansen att själv få uppleva Sankta Annalegenden den 5 september! 


Matilda Wibero

Text

Öppettider:

 

 

Måndag till torsdag: 09:00-17:00

Fredag: 09:00-16:00

Lunchstängt: 12:00-13:00

 

Kontakta oss:

 

 

Besöksadress: Storgatan 2,

614 30 Söderköping

Telefon: 0121-421 35

Email: info@soderkopingsposten.se

Copyright © Söderköpings-Posten

Dela på sociala

medier: