Läs om Söderköpings-Postens historia.
Söderköpings-Posten

Söderköpings-Postens historia

 

Även om dagens Söderköpings-Posten inte har mycket mer gemensamt med föregångaren än namnet och önskan om att vara en lokal nyhetsförmedlare, så kan det ändå vara intressant att redovisa något kort om föregångaren. 

 

Söderköpings-Posten utkom mellan åren 1879-1948. Sista numret i november 1948, alltså för exakt 70 år sedan. Söderköpings Accidenstryckeri, med anor från 1862, var en del av tidningen.

 

Söderköpings Nya Tidning inköptes av Gustav Thorén,  se foto på sida 20. Han döpte om tidningen till Söderköpings-Posten. Första numret gavs ut den 6 december 1879. 

I S:t Ragnhild Gilles årsbok 1985, i Ernst Stenings berättelse om en stadsvandring vid 1900-talets början kan vi läsa, när han kommer fram till Söderköpings-Postens hus vid Åpromenaden;

Där var det Gustav Thorén, som var chef. Gombri var redaktionssekreterare. Han var uppfinnare av en säng, som vi gjorde modellen till hos Bergströms. Så var det tre damer på expeditionen (---)från pappershandeln. Faktor var Karl Gustavsson, han var stans skridskokung. Vidare typograferna Willhelm Coursell, Schillerström, Ture Pettersson samt tryckare Karlsson. Thure Pettersson hade varit uppe i Stockholm och lärt sig hantera den nya sättmaskinen som var uppställd i det mindre huset intill med insyn från promenaden. Här fanns alltid intresserade åskådare. Typografer har alltid varit fina herrar med krage i arbetet. När Thure kom hem från Stockholm, var hans krage dubbelt så hög, och det ryktades om att han kunde tjäna ända upp till 40 kr i veckan. Gombri efterträddes av en fin herre, Karl Nordin. Han hade konstnärshatt med stora brätten, jackett och randiga byxor. Han byggde villa Skogshem på Morfars kulle. Troligen efterträddes han av en ung gosse, Enoch Kihlström.

 

I en programförklaring, troligtvis skriven ungefär vid sekelskiftet, inför nytt år av redaktören Gustav Thorén (f. 1850 d. 1929) skriver han:

Våra åsikter äro alltid desamma: vi kämpa för det rena demokratiska programmet med rätt och rättfärdighet som bas. 

Helt naturligt komma vi att nogsamt följa länets och ortens angelägenheter.

Äfven nästa år fortsättes arbetet om det gamla Söderköping. Det allvarliga kommer dock att fortfarande växla med skämt och lättare gods. I första rummet sörjer Vitus för det senare. Äfven har "Posten" att för nästa år påräkna som medarbetare Henrik Wranér och Alfr. Kämpe m.f. Och för nästa år blir Svesse en stående signatur.-

För landsbruksafdelningen ha vi alltjämt tillgång från den på sitt område numera allmänt populäre "jordbruksministern" diräktör Rösiö - märket P:J:

Och härmed inbjuda vi till flitig prenumeration. Priset är det vanliga och gäller öfver hela riket:

 

Helt år   4 kr

Halft år  2 kr

Kvart år 1 kr

Vördsamt för redaktionen

Gust.Thorén.

 

Visst slås man av en viss likhet med nuvarande Söderköpings-Posten (Lilla Tidningen). En blandning av allvar och nöje. Det historiska är intressant. Krönikörer fanns det redan då.

 

På en karta, i Sparbankens jubileumskrift 1851-1951, kan man notera att tidningen hade ett spridningsområde med utdelning per post, från Norrköping i norr, Vikbolandet i öster, Åtvidaberg i väster samt ända ner till Gamleby i söder. Den stora spridningen söderut, noterar boken, hade att göra med de handelsförbindelser som Söderköping har historiskt. Koncentrationen verkar dock ligga på nuvarande spridningsområde, Söderköping, Valdemarsvik samt på Vikbolandet.

 

Vad stod då Söderköpingsposten politiskt? Det har naturligtvis varierat något, men i Sparbankens jubileumsbok kan man läsa att Söderköpings Posten intog en radikal-liberal ställning, som icke helt sammanföll med borgerskapets vänsterschatteringar. Redan på 1880-talet medverkade nykterhetsrörelsen och de religiösa sekterna till skapande av nya uppdelningar. Så småningom skärptes motsatserna genom arbetarrörelsen och vissa antikyrkliga aktiviteter. De ledde så småningom till att även en högertidning ansågs behövlig och från 1895 verkade Söderköpings Tidning som ortsorgan för de "moderata".

 

Precis som nu innehöll Söderköpings-Posten reportage från Valdemarsvik. Valdemarsvik utgjorde sista

sidan/sidorna 1902-1948. 

 

I det sista numret utgiven tisdagen den 30 november 1948 skriver redaktören en dikt, "I avskedsögonblicket" . Dikten avslutas med versen.

 

Den var ju vår stolthet, vår dagsunderhållning

Och blev oss med åren en vän.

Men nu är den bruten, vår ljuva förtrollning.

Vi beder beklämda: kom till oss igen!

 

Text: Åke Serander

 

Källor: 

S:t Ragnhild Gilles årsbok 1985, Ernst Stenings berättelse om en stadsvandring i 1900-talets början.

Per Ohlander, vars mormors morbror var redaktör Gustav Thorén, information och foton.

Sparbanken i Söderköping 1851-1951.

Libris, Kungliga biblioteket.

Öppettider:

 

 

Måndag till torsdag: 09:00-17:00

Fredag: 09:00-16:00

Lunchstängt: 12:00-13:00

 

Kontakta oss:

 

 

Besöksadress: Storgatan 2,

614 30 Söderköping

Telefon: 0121-421 35

Email: info@soderkopingsposten.se

Copyright © Söderköpings-Posten

Dela på sociala

medier: